Ja idag är man inte piggast i kvarteret ...Jon Blund lyste med sin frånvaro och tankarna snurrade, ngt långsammare än innan på dagen men det tog en stund innan man somnade. 

Men det känns ändå som om att jag har fått ett litet bättre perspektiv nu på morgonen.

Jag är så otroligt tacksam för ALL om tanke jag fick igår av nära, kära och bekanta, det stärker ngt otroligt när man bara får sådant litet ord som "kram" skickat av ngn man aldrig träffat utan bara är bekanta över "nätet". Men oavsett så värmer det och det är då man känner att man inte är ensam oavsett =)

Idag är det som sagt en ny dag och det finns saker som jag bara måste ta tag i, tex städa och tvätta...

Här har ju magsjukan varit på besök, peppar peppar så är det bara Melody som har varit drabbad. Idag är hon frisk men får ändå vara hemma ifrån skolan så jag vet att hon är 100% och att det är en mindre risk att hon smittar klasskamraterna. Så idag står det stor sanering på schemat...

Är otroligt glad att vi köpt en tvättmaskin & torktumlare så att man kan slänga in tvätt på en gång!!

För att få en tvätt tid i det här området är inte det lättaste... För hur kul är det at ha lakan och handdukar som ligger och luktar?? Nä inge vidare!! Så tack för den investeringen =)

Så idag rullar det på med de där små måsten som vi oftast har , önskar att man bara kunjde knäppa med fingrarna så var det gjort, en liten egen ande i lampan som bara kunde lägga armarna i kors och blinka så var allt gjort.

Ja det vore väl ngt, tänk så mkt tid man skulle få över till annat...

Ja det har jag fått ett idag, ett sådant som man inte vill ha.

Jag är inte riktigt redo att berätta vad det var för sorts besked men jag kan ju säga att det var ett sådant som man kan säga - Knocks the wind right out of you.

Ja nu undrar ni säkert varför jag bloggar om det men inte skriver vad det är , nej inte för att jaga sympati, för ni som känner mig vet att jag inte vill bli daltad med, men jag känner att jag på ngt sätt måste få tankarna att sluta snurra.

För just nu så går min hjärna på högvarv....

Jag vet inte riktigt hur jag ska tänka eller hur jag inte ska tänka, jag googlar och pratar med de närmast mig. Men jag får inte riktigt mina tankar att hålla ihop...

Jag har aldrig varit i en sådan här sitts av ngt de slag och jag ska ärligt säga att jag inte har en aning om hur jag ska hantera det!! Jag får det bara inte att gå ihop!!

Men optimist som jag är så tror jag på att det kommer att lösa sig men så har vi den där lilla tanken, den där tanken på att jag är född med en rostig spik i munnen ist för en silver eller guld sked vilket för att tankarna inte riktigt vill som jag, tänka positivt...

Men om 1 vecka vet jag, och om tre veckor så står jag med facit i handen. Så om kanske 4 veckor så kan jag blogga om vad det handlar om.. Så ni behöver inte fråga vad som händer för det kommer, förr eller senare...

Men just nu så måste jag på ngt sätt få landa, familjen måste få landa..Eller iaf Mattias. Det här är ngt som jag ändå vill vänta med att berätta för barnen, rätt eller fel ja det kan man ju fråga sig, men jag känner just nu att det är rätt.

Ja ni har säkert listat ut att det är ngt som inte står rätt till, ja så långt kan vi ju sträcka oss.

Virrar, snurrar, sitter, står..Ja kroppen gör som hjärnan vill....Men ingen ro, måste tänka, fundera, läsa, fundera lite till ..Pratat med bästa vännen, prata med mig själv, prata med Mattias..Ja det löser sig , men tänk om...Rostig spik...Tänk om, tänk om.

Två ord som till sammans kan vara farlig men var och ett för sig är de ganska harmlösa..Tänk & om....Tänk om- What if.. What and If...

Ja nu är det en sådan där vecka igen där allt har planserats in, varför sprider man (jag) inte ut det bättre?

nejnej jag trycker in så mkt på en och samma vecka bara för att det ska bli stressigt och jag som hatar stress!!

Men så är det,att planera ligger ibland inte på min starka sida.

Mina böcker har nu iaf kommit och jag har redan läst ut en, som sagt svårt att släppa en bok när jag väl börjat. Så jag insåg att det kommer att gå fort att läsa ut dessa 3 =)

Såååå jag kanske måste beställa ngn bok till kanske en som är en aningen längre...

Den första boken var så bra så jag vart glad att jag beställde denna triologi på ett och samma svep och inte tog dem en och en... För tyvärr så var det ju inte direkt en snabb leveranstid..6 dagar innan böckerna och då inte helg och röd dag inräknad...

Men som sagt den som väntar på ngt gott....

Vand har hänt annars då?

Här som sagt massor, i af den här veckan, har redan hunnit med 2 fika träffar, idag ett 3 timmars möte och till kvällen ringträning sedan ligger det 2 läkarbesök till och tele möte =)

På söndag ytterligare en ringträning =)

Tycker om när man har att göra, men att trycka in mkt på en och samma dag som det blir lite av den här veckan ..Inte så bra, för att ligga på soffan och "äta" praliner & pilla navelludd är inte riktigt min grej =)

Men visst, ska inte sticka under stolen att soffan är skön att lägga sig på med jämna mellan rum  ;)

Du har vunnit... Näe ingen risk...

Jag som så många andra går och drömmer om den där stor vinsten som de visar på Tv, Lotto, Trav ja någon form av spel och de tusen eller to.m miljoner som man kan vinna.

Men för att vinna så säger det sig själv att man bör spela, jag har ju inte gjort det, knappt jag köpt en triss lott. Så chansen att vinna kan man ju kalla minemal *s*

Så för att öka vinstchansen så började jag och Cina att spela på Lotto, vi knåpade ihop 2rader med en joker, ja jag förstår fortfarande inte mkt av själva spelet men nu är det iaf inlämnat. Vi har nu spelat ett tag, på lördags lotto & onsdags lotto med den där jokern inte vet jag om han gör ngn nytta men han ska tydligen vara med iaf..

Vi kör samma rader varje vecka för att öka chansen att inte missa Vinsten ;) För med iaf min otur så är det väljust de nummren som skulle dra in storvinsten om vi böt.

Jag räknar inte med ngn vinst men man kan ju alltid hoppas, för det ska man ju leva på har jag hört, Hoppet.

Men det finns ju även ett ordspråk som går -Tur i Kärlek Otur i Spel så där sjönk mina chanser ännu mer *s*

Tror även Cina har det så, för när vi skulle lämna in en Harry Boy i julas så vart det inte många rätt på den, så hon måste ha ( ursäkta språket) en jävla tur i kärlek, för inte vart det många rätt på den spelbongen *asg* Och då var det ju ändå en Harry...

Gissa hur många rätt vi fick *asg*  Jo 1, jepp du läser rätt, 1rätt..Så vi insåg ganska snabbt att hästar inte riktigt var våran grej....Iaf inte att spela på =)

Vad skulle man göra om man nu mot all förmodan skulle vinna en sådan där gigantisk vinst?? Självklart spara & fylla de små hål som finns, Barnen skulle få ett mkt större sparkonto.

Men sen då?? Om man vann flera miljoner, för pengar kan inte köpa lycka eller kan de, nej det tror jag inte, men en bra hjälp på vägen vilket innebär att nära & kära skulle få vara med och dela på den lyckan som pengar kan ge för stunden =)

Men nu hoppas jag att de inte har ett allt för stort hopp på att vi ska vinna, för som sagt jag har ingen tur i spel och det verkar inte mkt bättre för " My Partner In Crime" heller ... Så ngn stor vinst lär nog inte dimpa ner här i första taget...Kanske när jag fyller 90...

Att få en kram helt spontant av sin 14åriga son är ngt speciellt, och att i samma andetag få höra -Jag älskar dig mamma, du är bäst gör att tårarna inte är långt borta.

Men så är min son, han älskar att kramas och är inte rädd för att göra det öppet, vi tycker alla om att kramas i den här familjen. Men oftast så brukar det ju tunnas ut när barnen blir äldre, det blir "pinsamt" när mamma vill ge en kram.

Men Anton han tycker att man ska visa att man älskar varandra. Han ger oss kramar oavsett om han har en kompis på besök eller om vi är ute och det är folk runtomkring.

Är så stolt att ha barn som fortfarande vill kramas öppet =)

Tänk att inte kunna krama sina barn, det måste vara ngt hemskt, att inte få höra de där tre små orden som vi alla föräldrar vill höra...Tänk att mista sina barn , att mista dem utan att kunna göra ett val, för att välja att inte krama sina barn är för mig helt ofattbart.. Men med sorg i hjärtat så vet vi att det finns för många föräldrar som inte vill krama sina barn, eller säga -Jag älskar dig.

Så när jag får de där spontana kramarna ifrån mina barn så blir jag så glad!

Jag är ingen kramglad person, så när jag möter dig på gatan och inte ger dig den där kramen som du kanske alltid får när du möter en annan vän , bli inte ledsen! Jag är bara inte den kramande typen =) 

Mina barn får det , de får pussar & kramar i överflöd, ja mannen med, men det är för mig skillnad på ngt vis.

Att förlora ett barn måste vara en förälders värsta mardröm! Att inte få smeka håret på kvällen, att inte få pratas vid på telefonen när de blir äldre, att inte få vara med vid olika händelser i sitt barns liv, hua kalla kårar vid tanken.

Så jag tar alla tillfällen jag kan få, att ge eller få en kram av mina barn, en klapp på axeln eller ett ruffs i håret.

Så ja, den där spontana kramen från en tonåring gör så mkt i mitt mamma hjärta!

Jag älskar mina barn till oändligheten och vidare och det vet de om! Så för dem så är kramar ngt som man gör när man vill visa att man tycker om ngn =)

Wikipedia förklarar en kram så här:

En kram är en fysisk omfamning av en annan person med armarna. En kram är en form av beröring.

Kramen fyller i vissa sociokulturella sammanhang en viktig funktion vid hälsning och avsked, ofta som ett alternativ eller komplement till handskakning när detta kan kännas alltför formellt, i Sverige till exempel inom familjen eller den närmaste vänskapskretsen.

Kramen kan också vara ett sätt att ge tröst och trygghet åt en annan människa. Denna användning har stöd i vetenskapliga undersökningar om samband mellan lugn och beröring.

Det finns to.m en speciell dag för kramar- Kramens dag innfaller den 21 januari =)

Så krama din son, dotter, man,fru, mamma, pappa, syster, bror lite extra nästa gång ni möts, för vem vet, just den kramen kanske betyder lite extra.

Ja nu kan man väl säga att våren är kommen? Eller??

Ja jag hoppas iaf på våren för jag längtar som så många andra efter värme & solen.

Solen? Jo ni vet den där stora gula lampan som lyser med sin frånvaro under höst & vinter halvåret =)

Men det finns ju en nackdel med våren, iaf för oss pollen allergiker.. Det innebär att det måste knapras allergi tabletter iaf för min del och nackdelen med det är att jag blir så himla trött, det är som ( tror jag) att äta medicin emot sömnlöshet. Jag blir så trött och det håller i sig to.m dagen efte, blir helt utslagen. Och det spelar ingen roll vilken sort jag tar =(

Men vad gör det om en månad för då är det förhoppningsvis klart och sommaren är här!

Ett vår tecken för mig är ju när man ser den där lilla gula blomman tussilago, då vet man att våren verkligen är på G.

Det är så underbart när den envist tar sig igenom snön för att sträcka sig emot solen, det är väl ungefär så man känner sig själv när solen börjar att titta fram mer, man lyfter huvudet och vinklar upp ansiktet för att ta emot de saknade solstrålarna.

Fast idag idag lyser solen med sin frånvaro och det är ju självklart då vi i går planerade att grilla... Men som sagt blir det regn så har vi ju tak att stå under =) För grilla det ska vi.

Så idag blir det inget nytt recept utan det får vänta tills en annan dag, för nu kommer grillen att få jobba lite, i dag blir det grillad lax med kokt potatis & sås till, crem fraich med rödlök & rödrom...

Låter lite bättre än svenskans - Livet.

Jag tänk vad livet kan ändras, raka linjer blir krokiga & krokiga linjer blir raka.

Mitt liv har inte alls följt den linje som jag hade stakat ut i tidiga år, men jag måste säga att det är jag inte ett dugg ledsen över =)

Att mitt hund intresse skulle följa mig genom livet det var nästan en självklarhet men att det skulle ändras så mkt som det har gjort det hade jag aldrig kunnat ana!

Jag trodde att greyhounds & hundkapplöpning skulle följa mig livet ut men där vart rundbanan utbytt mot en fyrkant, från att ha tränat hundar för ett race på 30sek på en rundbana till att träna stå still framför en domare i en fyrkan kan man ju kalla en vändning.

Att man sedan skulle få jobba med det intresset & hjälpa andra djurägare var ju inte heller en linje som föll sig i vad jag hade planerat , min linje var att jobba inom barnsektorn, en gymnasie linje som Barn & Fritid som inte har gått med sin fulla potential kan man ju idag säga =)

Så man kan nog säga att mitt hundintresse har växt en hel del & utvecklats, vinthundarna kommer alltid att ha en bit av mitt hjärta men dessa knorrsvansar har tagit en allt större bit.

Nya vänner & bekanta, hundar, raser som för mig var helt obekanta är idag mer igenkännande.

Att tex få stå i rasmontern på Stora Stockholm med en vän och hennes skönjoddlande Ängla är ett minne som inte kommer att glömmas, att få stå och berätta om just den rasen man brinner för är otroligt kul...Bara att vara med vid en utställning som kamera hållare( seendet genom en kamera lins) är otroligt kul, prata & skratta med alla dessa andra hundtokiga människor, för ja lite extra tokig är vi nog allt vi inom hundsports världen ;) Oavsett om det är utställning, lydnad eller kapplöpning.

                                             Basenji montern 2015

Att få vara med och bygga & riva utställnings ringar/ platser och allt annat som händer i den här världen som nu ingår i mitt liv, visst är det tufft men otroligt kul & lärorikt då jag är ny och de andra har hållit på i ett X antal år gör att jag får lära mig otroligt mkt, både med hund och utan =)

Att få ett förtroende att lära ut och få hjälpa andra att visa hund fast jag är ny är otroligt kul, att få ge tipps ifrån andra sidan av kopplet.

  Ishbels Rosemary, en av de vackra hundarna som kommer på rinträningen.

Jag tänker faktiskt säga att jag är glad att mitt liv tog den raka utstakade linjen och gjorde den krokig =)

Och det här är bara mitt liv ifrån hundsidan sett, sedan hur livet ändrat sig på den mer privata fronten är ett inlägg i sig, för där har det hänt så mkt och linjer har hoppat både hit och dit =)