Ja det är ju ngt som många tar vid 18års ålder.

Men inte alla, vissa tar det senare i livet andra tar det inte alls.

Jag är en av de som tog det senare i livet. Jag har alltid haft turen att ngn annan kunnat köra mig dit jag behöver åka, tex sambo, vän, förälder.

Så jag tog mitt körkort 2006.

Innan jag hade mitt körkort så sa jag alltid att jag kunde inte förstå varför man tog bilen överallt, varför gick man inte till affären som bara låg längre ner på gatan, varför tog man bilen när det var så mkt lättare att bara gå och så mkt dyrare än att ta cykeln.

Idag förstår jag varför, man blir lat, ja så enkelt är det...Man orkar inte, för det är så mkt lättare att bara sätta sig i bilen och vrida om nyckeln.

Ibland längtar jag faktiskt tillbaka till den tiden då jag inte hade körkort, men samtidigt inte. För om jag inte haft körkortet idag så hade jag ju aldrig kunnat köra till tex hundutställningar, eller besöka släkt & vänner som bor längre bort , jo visst skulle jag kunna besöka dem men då hade det ju blivit så att jag varit tvungen att vänta på skjuts av mannen.

Nu kan man ju bara ta en sådan där spontan road tripp när man känner för det =)

För visst är det skönt att bara sätta sig i bilen och köra, köra utan att planera. Ja det tycker iaf jag.

Så visst är det en sorts frihet att ha körkort, men det är oxå dyrt, för idag tycker jag att det är svindyrt att ta körkort.

Jag betalade 6500:- Då ink halkbana & uppkörning. Så jag kom undan billigt!

Men idag ska man ju även betala för ett sk intyg för de man ska övningsköra med plus att de ska gå en liten kurs innan de blir godkännda att köra med.

Här är lite olika priser på vad det idag kostar...

Jag undrar vad det kommer att kosta om 4år när det är dags för Anton eller om 10år när det är dags för Melody att ta sitt....

Basenjin är känd för att den inte kan skälla, men nej det innebär inte att det är en tyst ras för de har en hel del andra läten för sig. De jamar, gurglar & joddlar, ja och nadra läten som man inte äns visste fanns. Dessa läten är kanske svåra att förklara men de har väldigt roliga läten för sig =)

Basenjin är en urhund med många av de vilda instinkterna kvar ,och bör därför socialtränas med omsorg.

Många gånger så får man hör att basenjin inte gör sig bra i småbarns familjer, men där håller jag inte riktigt med.

Basenjin gör sig utmärkt i en barnfamilj.Men barnen bör lära sig att respektera hundens sovplats och leksaker så finns alla förutsättningar för att det skall gå bra.

Men det kan man ju säga om alla hundraser. Det handlar om sunt förnuft som förälder!

Basenjin finns i 4 olika färger: Svart/vit & röd/vit & Brindle & Tricolor

Basenjin är ofta lekfull, käck och full av rackartyg. Rasen kan vara reserverad mot främlingar och mot andra hundar, särskilt efter könsmognaden. Även om basenjin anses vara en snäll hund är det ingen hund som passar alla, precis som hos andra raser. 

Rasen är självständig och tänker själv( väldigt mkt), och beskrivs ofta att likna katter till sinnet, jag brukar säga att en basenji är som en katt, hund & giraff i ett. 

Basenjin tvättar sig själv på liknande sätt som katter, tycker inte om kyla eller väta. Den sitter gärna på fönsterbrädan för att se ut, så blommor i ett fönster där din Basenji vill vara rekomenderas inte =)

Att ha en stor skopa humor kan vara ngt att rekommendera då du skaffar en basenji för troligen kommer du som ägare att finna dig i situationer du aldrig trott du skulle hamna i som hundägare.

Att sova länge och gå och lägga sig tidigt är för basenjin det "rätta" sättet. För får en basenji det den behöver i motion och hjärn gympa så sover den mer än gärna, en riktig värmedyna att ha i sängen.

Basenjin är väldigt flock bunden, och då menar jag inte bara de andra hundarna utan hela familjen, de är väldigt noga med att alla är på plats. Ja att älska en basenji är inte svårt.

Soldyrkande, fantasifulla & kärleksfulla, ja det är basenjin!