Tänkte jag skulle berätta om min resa. Ifrån start till idag, men inte i ett och samma inlägg då det kanske blir lite långrandigt..

Som många redan vet så fick jag för ca 2 månader sedan "diagnosen" livmoderscancer. Jag hade själv inte en aning utan har mått bra & har trampat på som vanligt.

Det jag har haft som inte varit som det "vanliga" är att jag vid sex har blödit lite efteråt och att min mens har varit riklig och då menar jag riklig, ni vet då man inte kan ta ett steg utan att det svämmar över...

Men det är inget som jag har reflekterat ngt större över vilket jag vet idag att man borde, men jag är ju en sådan person som inte går till läkaren då jag inte mått dåligt som sagt.

Men hur upptäcktes då detta?

Jo det var vid den årliga cellprovskontrollen, och jag är idag glad att jag faktiskt går på dessa!

Jag hade nämligen en knöl som sköterskan såg vilket gjorde att hon remissade mig till gyn i Gävle för en mer grundlig kontroll.

Det tog inte många dagar innan den remissen kom och det är ju bra då jag vet att det kan dröja av många olika skäl när det gäller remisser.

Väl i Gävle så upptäckte de en knöl och läkaren "trodde" att det var en cancerknöl, han kunde inte säga säkert föränns provsvaren kommit med han var 90% säker och den var lika stor som en golfboll.

Han berättade massor, gav mig info om vad som skulle hända men jag ska ärligt säga att jag inte hörde mkt efter att han sade cancer...

Men jag uppfattade rönkten och provsvar....

Knäpp som jag är så hade jag ju inte tagit ngn med mig vid det här tillfället, men så är det ju lite så jag är, kan själv och vill inte belasta andra. Men jag ska idag erkänna att jag nog behövt ha ngn med mig för när jag satte mig i bilen så släppte chocken och det vart dimmigt, det är på det enklaste sättet jag kan förklara.

Remiss 1  för röntken kom på en måndag och jag skulle in på fredagen samma vecka, men när remiss 2 kom på tisdagen och jag skulle in på onsdagen så vart jag orolig, läkaren hade ju bara sgat en röntken inte 2....

Jag ringde upp och kollade om detta stämde och det gjorde det, det var 2 olika röntken ...

Jag har enormt kontrollbehov vilket gjorde att detta med 2 inte riktigt passade mig, säger man en så är det så och vid detta tillfället så ville jag ju ha absolut kontroll vilket kan tilläggas att man inte har oavsett...

När resultaten kom så såg man att det inte fanns ngn spridning, utan den höll sig på sin plats kan man ju säga vilket gjorde det hela mkt lättare för mig.  Började återfå kontrollen trodde iaf jag.

En tid för en mer grundligt undersökning skulle jag få och den skulle ske i Uppsala, denna undersökning skulle ske under narkos. Jag har ju varit sövd vid ett tidigare tillfälle så det var jag inte orolig för.

Remissen för denna kontroll kom och det var en onsdag, Mattias & jag packade in oss i bilen och styrde bilen emot Uppsala, Mattias skulle inte stanna med mig då det skulle ta tid och Jonas skulle hämta mig då han skulle förbi Uppsala vilket fall som hellst. Man kan säga att jag sparkade hem mannen , ni vet kan själv...

Denna undersöknig skulle göras under en sk lättare narkos vilket gör att man inte är lika dimmig efteråt och man får åka hem samma dag.

Min läkare kom in och förklarade för mig vad som skulle göras och att det skulle vara flera läkare på plats för att titta, hmm ja min tanke var mer åt att nu är inte den hemlig längre...Det skulle vara samanlagt 4pers som skulle titta upp i min "tuffs", tur så sov jag för jag ska inte säga att gynstolen är min favorit plats....

När jag vaknade upp så kom läkaren in igen och sa att det såg bra ut, flera prover hade tagits men de såg ingen spridning och det skulle bokas tid för op. Hon skulle återkomma till mig när provsvaren kommit och det skulle ta en till 2 veckor så nu kunde jag åka hem och så skulle hon som sagt höra av sig. Så nu var det bara att vänta på skjutsen hem =)

Väl hemma så rullade dagen på, kl 16 så ringde telefonen, det var läkaren- Vad hände med att vänta en -2 veckor??? Paniken kröp en aningen närmare.... Hon ville bara kolla så jag mådde bra men att det skulle komma att gå fortare än vad de förutspått då min tumör inte var vanlig ( förvånad..näe)

Den sortens tumör som jag hade brukade inte i normala fall inte sitta där jag hade den,( näe det gjorde mig ju inte direkt förvånad för varför ska jag göra ngt normalt??) det kallades oxå för en humörstumör, vilket gjorde att de ville ta den så fort som möjligt!

Hon förklarade det så här- Denna sortens tumör har lite av ett humör vilket gör att vi vill ta bort den med så stora marginaler som möljigt, vilket innebär att vi kommer att ta bort en hel del på dig. Denna tumören är lite så att om man "petar" på den så kan den "spotta" och med det kan risken för spridning bli större, men den sitter dock på ett sådant bra ställe att vi har marginaler att ta av.

I och med detta så innebar det att de skulle komma att ta allt, livmoder,livmodertapp/ hals, äggstockar, körtlar, äggledare & en del av vaginan ( 2,5cm) tyckte jag att hon sa.

Men det som förvånar mig mest är att jag fortfarande vid detta tillfälle är lugn, jag driver på som vanligt, skrattar och gör det jag brukar, jag vet inte om det var så att jag inte lät det sjunka in. Jag pratade om det men jag vet att de runtomkring mig var oroligare än vad jag var.

Jag ville nog inte se det allvarliga i det hela, för de hade ju ändå sagt att den inte spridit sig så då var det ju lungt..Eller????

Remissen till op kom veckan därpå, jag skulle skrivas in Söndagen den 31/5 , kl 19 och op Månadgen den 1/6 så skulle jag få en date med roboten =) Där fanns det dock ingen tid så jag visste inte när jag skulle rullas upp.

Denna typ av op görs bara måndagar & torsdaga, och den görs med hjälp av en sk robot & 2 läkare.

Men om min inskrivning & op med uppvak tänker jag ta en annan dag, så nu ska jag strax ta soffan på ryggen efter att hundarna fått sig en vaggande promenad då man ska röra på sig som vanligt men ändå försiktigt.. ( kan ju bara tala om att jag har det väldigt svårt att låta bli damsugaren)