Ja alla har vi ju varit nya på jobbet.

Vissa tar det med ro andra stressar upp sig.

Jag har dock kommit så pass långt i livet att jag inte stressar upp mig utan blir mer förväntans full.

Visst blir jag nervös när jag kliver in på den nya arbetsplatsen men det är normalt men jag är inte nervös tex kvällen innan.

Nya kollegor, nya arbets uppgifter är ju oftast kul men inte alla gånger.

För på vissa arbetsplatser så är det inte alla som blir glada över en ny arbetskollega, jag har vid ett tillfälle känt detta, men nu hade jag turen att det inte var på just den arbetsplatsen jag skulle vara utan jag var där i ett utbildningssyfte.

Men det jag då tänkte var att fy om det varit en ung person, en person som inte kan säga ifrån, en person vars detta kanske är första anhalten efter skolan.

Jag tog iaf upp det här och rörde om lite i grytan innan jag lämnade byggnaden och förhoppningsvis så blev det bättre!

När jag tänker tbax på hur man slussades ut ur gymnasiet och direkt in på arbetsförmedlingen.

Där fick man inte mkt till hjälp, det var Lär dig att skriva ett cv, vi satt ett gäng framför datorerna och knåpade, det var ingen som gick igenom att man tex ska vara med i ett fackförbund eller A-kassa.

Det är ju faktiskt inte alla som får info hemmifrån om vad allt med arbetslivet innebär.

Jag kommer att stötta mina barn i allt som rör gymnasieval, jobb & jobb sök och deras första lägenhet, ja allt som handlar om vuxen livet.

Jag har ju i skrivandets stund bara varit på mitt nya jobb i ca 2 veckor och det känns toppen, jätte trevliga arbetskollegor och roliga arbetsuppgifter =)

Jag har ju i hela mitt yrkesverksamma liv arbetat inom handels / service yrket så nu tog jag som sagt steget in i ett nytt yrke, ut ur butiken och in på ett kontor =)

Detta kommer att innebära " normala" arbetstider & inga helger, att få tid över på kvällarna & helgerna fria kommer att kännas konstigt till en början tror jag men det är nog bara en snabb omställning =)

Ja hör & häpna jag funderar på att börja att träna.

Men som sagt det är en fundering ;) 

Jag går ju mkt när det kommer till hundrana men jag känner att jag behöver ngt mer, och nu när jag kommer att sitta mkt så behöver jag träna ryggmusklerna.

Men frågan är hur & vad jag ska träna.

Vet inte om jag är så sugen på att kliva in på ett gym ( vi har ju en hel del här i Viken) men man kanske skulle testa.

Har ni några tipps?

Jag är inte sugen på ngt " hopp & studs" då jag är allt för stor och risken finns att jag knockar mig själv ;)

Simning är ju en skonsam sorts träning sägs det, men är det verkligen så? Jag tycker det verkar så men hur är det?

Tränings möjligheterna är ju idag oändliga men vad passar en "storvuxen" kvinna?

Men man måste ju börja ngn stans om inte annat.. 

Jag vill ju att det ska passa in i familjens schema, jag är ju nu borta "dagtid" så jag vill ju inte ta för mkt tid ifrån familjens tid.

Så det ska ju schema läggas lite, jag vill ju umgås med mannen & barnen sedan så ska ju hundarna ha sitt!

Det är ju inte bara själva träningen som ska hittas utan oxå tiden, vilket kan bli ett litet pyssel i sig.

Men jag tar gärna emot tipps och råd på bra träning och för er som redan kör, hur passar ni in allt det andra?

Varför bloggar vi?

Jag vet att jag tidigare tagit upp det här, men det känns som om att det ändå är många som inte förstår varför man bloggar.

Ja varför vill man lägga ut sitt liv?

Men vi har alla olika skäl, mitt, för att få ventilera.

Varför läser vi andras bloggar då? Nyfikenhet, intresse eller bara ett rent tidsfördriv.

Jag är själv inte mkt för att läsa andras bloggar men visst händer det att jag "slumpar" in på ngn sida härifrån själva bloggportalen.

Men som det märks så skriver jag mkt blandat, mitt liv, händelser, hund och en del tipps.

Måste man vara en intressant person för att blogga? Nej du får vara precis den du är, blogga om precis vad du vill bara du tänker på att hålla dig innanför lagens ramar.

Du får blogga om precis vad som än faller dig in =)

Men vad får man då lägga i en blogg?

Ja reglerna kan ju tolkas olika, men för mig är det suntförnuft som styr, men inte alla har den "spärren" att stoppa.

Visst kan vi alla vara argamen det ger oss inte rätten att lägga ut personer via namn, födelsedata, tele nr mm.

Men det är ju vad som gäller mig som bloggare, vad gäller dig som läsare?

Om du lämnar en fråga, ett meddelande till bloggaren, får då denne lägga upp det ? Ja det får man, för du har i skrivandets stund gett bloggaren ett ok att "släppa" / lägga upp den kommentaren så fort du har klickat på skicka.

Jag gjorde så att när jag började att blogga så lade jag in att jag skulle godkänna alla kommentarer som kom in, men jag kommer nu att släppa på den spärren.

Dels för att göra det enklare för mig oxå för att ni som läsare kommer att se alla kommentarer som kommer in =)

Jag har fått väldigt mkt possitiv "feedback" på min blogg , vilket jag är glad över! Jag har ju "conectat" den till Fb och det är där de flesta kommentarer kommer.

Det finns dock några kommentarer som jag har valt att inte släppa men det kommer att ändras nu, alla kommentarer kommer att släppas andra to.m kommer att läggas upp direkt i bloggen, ngt som jag har gjort tidigare.

Alla har vi ju rätten att skriva en blogg och samma rätt gäller ju att läsa en blogg =)

Man kan få många bra tips, ideer mm när man läser, men om du hittar en blogg du inte gillar eller håller med själva bloggaren om , vad ska du göra då?

Ska du fortsätta läsa? Ja varför inte? Men om den retar dig som läsare till en gräns där du känner att du måste kommentera allt denne bloggare skriver så kanske du inte bör läsa!

Men visst kan du visa ditt missnöje genom att skicka ett meddelande, men tänk på hur Du formulerar dig då,

hur du använder versaler, punkt & komma etc.

För en skriven text är svår att tolka, du menar en sak men ngn annan kanske läser ngt annat.

Det är ju precis som du tyder bloggaren text, det du tyder är kanske inte alls det som bloggaren menar.

MEN!

Ja det finns oftast ett men =)

Det är väldigt svårt att styra en bloggares innehåll, det finns självklart "do" and "donts" men du som läsare kan styra hur du vill göra, läsa eller inte läsa! Det är så enkelt!

Ja nu har midsommarhelgen förflutit och det har varit en rolig helg återsett vänner som man inte träffat på år & dar.

I fredags tog vi en snabb tur upp till Järbo för att hälsa på de som åkt en bit för att tävla sina hundar på banan.

Men det vart en väldigt snabb visit för hua vad med knott & mygg, kan ju inte påstå att det är ngt jag har saknat ;)

Så som , ja man kan nog säga att det vart som vanligt en massa hundsnack ;)

Det fick mig att komma att tänka på försäkringar, för visst försäkrar vi alla våra djur?

Svaret är ju ganska skrämmande, nej alla försäkrar inte sina djur.

Detta gäller både hund, katt & häst.

Det jag inte riktigt kan förstå är hur man vågar låta sin fyrbenta vän vara oförsäkrad?!? För det kostar mer än vad det smakar om ens fyrbenta vän blir sjuk och man måste uppsöka en veterinär.

För för eller senare så kommer man vara tvungen att ta sin fyrbenta vän till veterinären och det kostar, och nu menar jag inte de tillfällena som vaccinationer och det lilla " vanliga" utan ett dyrare besök.

Idag finns det ju en hel del företag som har försäkringt för djur , så det är ju ingen svårighet att försäkra våra pälsklingar.

Jag har mina hundar försäkrad i samma bolag som vi har bil, barn, oss, hem. Så allt under ett och samma tak kan man säga =)

Så mitt råd till alla djur ägare, renrasigt eller blandras, föräkra era djur, även om man kan tycka att det är en dyr månads kostnad så tänk på vad det kommer att kosta den dagen ni behöver veterinärvård utan försäkring.

Nu säger inte jag att man behöver ha den dyraste försäkringen som finns utan bara en täckande, en som hjälper dig som ägare när olyckan är framme.... Prata med det föräkrings bolag som du har i dag så kan de säkert hjälpa dig vidare därifrån.
                                                  
              

Ja jag är inte mkt för att dela bilder på mig själv men dessa kan jag bara inte låta bli *s*

Det här är efter min op och när jag kommit hem.

Nu kanske ni förstår mina kommentarer som gravid flodko mm.

Jag har inte ont men är otroligt svullen i magen, tänk att 5 små hål kan göra så mkt =)

                                 Detta blåmärke är efter Fragmin sprutorna. 

Jag började undra om de verkligen hade tagit ur ngt , kändes mer som om de stoppat in ngt *s*

Jag är inte lika svullen idag men inte heller mitt vanliga feta jag...Men jag får ge mig till tåls ( ngt som är väldigt svårt) då det ska försvinna, men man kan inte ge mig ett tids begrepp... *suck* 

Ja lite konstigt tycker jag att det är.

Jag är en vuxen kvinna närmare 40 strecket, jag tycker att jag har stor kolla på vad som är rätt & fel i mitt liv! Jag vet att det jag gör är vad som är bäst för mig och de mina!

Men jag blir rätt fachinerad över att andra vet bättre, vet mer om mig, vad jag känner och vad jag vill, tydligen bättre än vad jag själv gör!

Jag fick ett medelande i min blogg( släppte den inte) här för ett tag sedan som gör att jag kliar mig en aningen i huvudet!

En person som jag har tagit avstånd ifrån och inte har haft ngn som helst kontakt med på de senaste 3 åren.

Mitt val!

Denna person har skrikit efter mig när jag har gått förbi med hundarna( vi bor för nära varandra enligt mitt tycke), denne person har även kört efter mig med bilen för att "prata". Jag har i min tur polisanmält denne då jag bara vill att den ska lämna mig & min familj i fred!

Nu pratar vi polisanmälningar i följd under dessa 3 år!

Vi har blivit socialanmälda och nej det fanns absolut inget att anmärka på! Men känslan att bli kontaktad av soc är inte ngt jag skulle vilja ge ngn förälder när man vet med handen på hjärtat att det är bara för att såra, att hämnas för att man själv inte kan ngt bättre!

Denne person har tyvärr i sitt sytem att anmäla, anmäla till olika myndigheter är som ett sorts vapen, tanken att det inte kommer att gå att repareras efteråt finns inte just då, men sådana här människor finns det tyvärr gott om.

Denne person ser sig alltid som oskyldig, gör inget fel, denne ser aldrig sig själv som den faktor som gör att andra blir osams eller to.m tappar kontakten!

Utan det är alltid andras fel, i det här fallet tydligen bara min,  jag säger inte att det är ens fel att två träter, men i just det här fallet så lägger jag faktiskt en stor del av det på just denne part!

Men jag tar det nu ur min synvinkel.

Ni kommer säkert inte att förstå själva meddelandet i sig men jag har nu igen kommit till den punkt där jag blir så arg , så arg att denna person inte kan låta mig vara utan måste hacka, påpeka och bara svarta ner för att få sin vilja igenom.

Men jag kommer aldrig att vilja ha denna person i mitt liv igen!

Varför är det så svårt att förstå?? Så otroligt svårt!

Men nu så vet tydlligen denna person mer om mig än vad jag själv gör! Hur kan det komma sig??

Jag kommer även att släppa det meddelande som denne person lade till mig när jag skrevs in i Uppsala för op.

Och jag har själv läst igenom mina blogg inlägg och hittar inget gnäll och jag ville verkligen inte att det skulle läggas fram så heller, utan det är min berättelse, min upplevelse!

Fast å andra sidan så är det ju min blogg, så vill jag gnälla så är det väl upp till mig eller???

Så nu för att kanske få ett slut på jakten så kommer jag öppet att dela dessa meddelanden!

Här är det första:

 synd.mht!x-usc:http://larkans.bloggplatsen.se/2015/05/31/11108937-inskriven/" target="_blank">Inskriven

Här är det andra:

Måndag 15 juni 12:26

Jag förstår mig inte på dig Jenny...du har en Mamma eller hade enligt dig själv som är 72 år...du håller på så Mamma rasar i vikt och får jobbigt med hjärtat. Du ser till att A inte har samma kontakt med Mamma längre... Vad har hon gjort dig eller dina barn? Bara för att hon inte vill välja bort mig? Skulle du välja bort någon av dina barn? Du uttalar dig om att det är vi som bråkar..men det är konstigt... Jag springer inte runt och pratar skit om dig...hämnd är det allt Jenny? ..Mamma och jag blir aldrig osams ...är det inte dags att sluta upp med det här nu?

Du har valt att tro på hen...eller rättare sagt du har valt att lyssna på hen...det får du göra om du vill...mig spelar det ingen roll.

Du har skrivit i över 14 dagar om din operation....men när jag var sjuk och gick igenom svårare och fler operationer då vände du mig ryggen.

Du lyssnade inte när jag berättade om M...för jäntan skull borde du gjort det....jag har inte anmält någon för soc jag bad om hjälp...jag bad dig först flertal gånger men du valde att vara förbannad...
Nu vänder du kappan efter vinden och säger fy fan vad S varit elak mot dig A...fast du vet vad som hände och du vet vad jag gjorde...
När ska allt detta ta slut.

Ni kastar sten på mig...vad jag en säger så gör ni narr av mig...ni tycker jag förtjänar mina sjukdomar och bli misshandlad...

Ärligt Jenny...du har gjort många saker under årens lopp somsårat men jag trodde aldrig du skulle gå så här långt.

Jag har också tagit bort hela livmodern pga av canser...men under mer dramatiska förhållanden ett ditt....men vad spelar det för roll...

Jag ber dig..det är dags att sluta nu...tänk till nu Jenny.
Jag vet att du inte mår bra när du inte har mig i ditt liv...så snälla gör något för din egen skull nu ...du får denna chansen för att jag märker att du saknar Mamma och mig...du mår inte bra Jenny,vi måste kunna förlåta varandra och gå vidare...så har jag gjort många gånger för din skull..låt oss göra det för allas skull denna gången.

Vi måste sluta bråka och finnas för varandra istället....acceptera varandra med fel och brister...även du måste förlåta och gå vidare annars kommer du må sämre och sämre...jag finns nära dig Jenny så nu lägger vi allt bakom oss och går vidare...tillsammans...jag vill inte du ska behova må dåligt längre...skit i vad andra tycker,,vi behöver vår familj och vi har lärt oss att uppskatta varandra den hårda vägen...men vill vi vara förlorarna hela vårt liv..inte jag..tror inte du vill det heller....kram

Till det hela hör nu att denne har gjort så att "mamma" har tagit avstånd gentemot våran äldre syster, det har inte jag ngt med att göra men det är ett bra sätt att själv slippa skulden, " mamma" har även hon gjort val som hon i sin vuxna ålder får stå för, det är inte heller ngt som jag tänker ta åt mig.

Jag kan inte styra andra inte heller tala om för andra vad de ska göra!

För det hela är att det är vuxna människor det handlar om!

Jag står för mina val! Men att måla ut mig som ja närmare satan själv, nja det tar jag bara inte! För att kasta seten i glashus är ngt jag har lärt mig att inte göra, så städa alltid framför din egen dörr innan du slänger dit skräp, åsikter mm åt ngn annan!

Jag har tagit bort namn som stod i meddelandet för att dessa personer inte ska dras in i ngt.

Men historien kan göras oändligt lång, men detta får vara för den här gången och jag kommer att fortsätta att lägga upp de urbota korkade kommentarer som landar, jag kommer att lägga dem offentligt i hopp om att det kommer att bli ett slut!!

Ja denna första jobbe vecka har gått otroligt fort och nu är jag ledig i 3 dagar =)

Så för mig så kommer detta att vara en rolig arbetsplats med roliga & trevliga arbetskamrater!

Nu är det ju den tiden på året då det är dags att dansa runt stången och äta lite extra gott ( igen) Vi har en hel del traditioner i Sverige som "kräver" en hel den mat, jul, påsk, midsommar, nyår mm.

Undra om man vill veta hur mkt pengar man egentligen lägger just på all denna extra mat, näe tror inte att man vill det.

Jag hade ju dock hoppats på ett bättre väder än vad det är just nu men om man ska lita på väder prognosen så ser det ut att bli grått, mulet och varning för regn =(

Men samtidigt så är jag ju inte förvånad.. Det är väl vad vi kallar för den Svenska sommaren *s*

Nu är det dags att skriva ner en liten handle lista, för jag som säkert många andra måste in till affären för att handla i morgon trots dagen. Men så är det, det man inte hinner eller orkar i en arbetsvecka, det får man ta och göra oavsett vad det är för högtids dag i almenackan.