Alla inlägg den 23 juli 2015

Av Jenny - 23 juli 2015 12:53

Ja varför skaffar vi oss barn?

Jag vet varför jag har skaffat mig mina, men jag måste vara ärlig att säga att jag ibland undrar varför vissa skaffar sig barn, de svär och slår och bråkar konstant med sina barn, hur går tanke banan då?

Visst bråkar och skäller jag på mina barn men det är ju oftast " städa" "borsta tänderna" "läxor" ja ni förstår vad jag menar.

Men hur tror man att livet ska bli när man beslutar sig för att sätta ett nytt liv till världen? Ett liv som man faktiskt har ansvar för i de närmaste 18 åren, ja efter med, men kanske en aningen mindre i ansvar =) 

 

Tror man verkligen att livet ska fortsätta som det gjorde innan? Att man inte kommer att få göra ändringar i sitt liv?

Båda mina är planerade, men jag säger inte nu att de barn som blir till som små "olyckor" inte älskas lika mkt! För jag vet de som planerar men sedan på ngt vis vaknar upp och säger nej det här var inte som jag tänkt mig!


Men kan man verkligen lägga skulden på barnen?  NEJ!! Och nu pratar jag inte om vuxna barn utan om de under myndighets gränsen.

För visst lägger vi större ansvar på de "myndiga" barnen , men det innebär inte att vi som föräldrar släpper dem om de trampar fel i livet.

Det är ju faktiskt vi som vuxna som satt dem till världen, så då måste vi ju ta vårat ansvar!

Ett barn blir inte "bättre" än den uppfostran vi vuxna ger, man kan inte begära att en 6åring ibland ska veta vad den ska göra om inte vi som förälder har visat eller talat om hur man ska göra.

Att skrika och slå är absolut inte rätt metod!

Visst testar alla barn och visst finns det gränser men det finns absolut inte ngt som ger en vuxen rätt i att slå!

Regler och rutiner innebär inte att vi älskar våra barn mindre!


Idag är det mkt mer bokstavs kombinationer än vad det har varit, varför då?

Ja vi alla har väl våra teorier, jag har mina och ni har säkert era men det är ngt jag tänker sticka ut hakan med senare.


Jag älskar mina barn så mkt att det gör ont, jag visste verkligen inte att man kunde älska ngn så mkt!

Jag gråter i stillhet om jag vet att de inte mår bra, jag lider när jag ser att de lider, för hur kan man göra ngt annat som förälder? 

 

Jag som många andra ser hur vissa föräldrar sliter och slänger med sina små barn, tex sätter dem emellan vid en skilsmässa, hur de använder barnen som ngt sorts bytes vara " Visst älskar du mamma mer än pappa". 

Hur många föräldrar bara rycker på axlarna när det kommer till skolarbeten, det är upp till lärarna hör jag ofta.

Det kan jag absolut inte hålla med om, det är upp till oss föräldrar att se till att våra barn sköter sig i skolan, att de visar respekt för andra!


Visst har vissa det svårare än andra men hjälp finns att få, men släpp aldrig kontrollen! Oavsett hur ensam man tror sig vara eller hur tungt man tycker att det är, för hur man än vrider och vänder på det så var det ett val man gjorde!

Men oavsett hur osams vi som vuxna är så ska inte barnen komma ikläm! De ska aldrig sättas i situationen där de känner att de måste försvara den ene föräldern eller säga att de älskar den ena mer än den andra.

Lika så om man te.x väljer att gå in i ett nytt förhållande och den "nya" partnern redan har barn så ska de respekteras och få kärlek oavsett!

För mig så finns det absolut inget som heter "Mina barn & andras ungar" i ett nytt förhållande!

För lika så här så gör du som vuxen ett val, ett val att gå in i ett förhållande där det finns barn, oavsett ålder så är de individer som ska ha din respekt och ditt stöd som vuxen.


Jag hoppas att mina barn kommer att växa upp till skötsamma och kärleksfulla vuxna, att de förstår varför man har tjatat och tagit beslut som de vid tillfället har gjort att man är världens elakaste mamma...

Att allt vi som föräldrar har gjort som är för deras eget bästa.

För min värsta mardröm är att tappa kontakten med mina barn, att de en dag säger att de inte vill ha mig i sitt liv pga ngt som jag som förälder har gjort, ngt som har sårat dem så pass mkt att de inte vill ha mig som mamma mer..

Jag hoppas att den kärleken som de har för mig idag ska hålla i sig och växa sig starkare! För att inte få vara behörig i sitt barns liv måste vara .. ja ord som inte går att beskriva.

Men visst finns det , det förekommer i så många skeden och i en sådan stor utsträckelse att det gör ont, för det borde ju inte förekomma..

Visst blir man osams, men att tappa kontakten så med det liv man satt till världen det är ofattbart.

Vems fel är det att det blir så? Mitt som förälder? Eller är det barnets?

Kommer man till den gränsen så kan jag tycka att man som förälder nog bör ta sig en funderare , för det är ju vi som den äldre generationen och formaren av det liv vi gjort som faktiskt ska föregå med det bättre exemplet!


Jag hoppas att jag kommer att ha samma kontakt med mina som jag ser att min syster Anette har med sina 2 flickor,  kärleksfullt, stödjande och nära. 

För det är ju ändå det vi strävar efter eller hur?!?

 

Men hur är det då när barnen blir vuxna, när de flyttar hemifrån, hur mkt kan man lägga på dem då?

Jag ser det så här, visst är de myndig, men de är fortfarande barn och det är vi som föräldrar som ska föregå med det bättre exemplet.

Får vi som "äldre" verkligen begära att de ska göra som vi ? Nej det tycker inte jag, för har vi gjort vårat "jobb" rätt så kommer det oavsett vad det är att lösa sig.

Ger vi kärlek så kommer vi att få kärlek, ger vi förtroende så kommer vi att få förtroende.

Men har vi inte gjort det rätt så kommer det att visa sig.


Man kan självklart inte alltid styra vad som händer under livets gång men mkt kan man ändå ta vara på, dirigera i den riktningen som man vill gå.

Älska dina barn och låt dem alltid veta att du finns där, låt dig aldrig vara bättre och ofelbar, visa att även du som vuxen gör fel och misstag, visa dem livet och allt som finns däri.

Lär dem värdet av kärlek, pengar & familj.





                                                 





Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6 7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21 22 23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015 >>>

Presentation


Hej och välkommen!
Här bloggas det om allt mellan punkt & komma.
Uppehåll & aktiv, ja det varierar. Ibland faller lusten in för att inästa stund hindrs av tidsbrist. Men med tålamod och fantasi så kommer det att bloggas på.

Arkiv

Senaste inläggen

Tidigare år

Fråga mig

0 besvarade frågor

Allmänt


Skapa flashcards