dag men en massa måsten på listan.

Ja även om jag har en ledig dag ifrån jobbet så innebär det en hel del arbeten på hemma plan =)

Så det där med att vara ledig, nja det vette katten...

Som sagt massor av måsten finns på listan men jag tänker inte stressa, utan ta det i en lugn takt, det jag hinner det hinner jag, det andra får vänta tills i helgen =)

Har idag registrerat sonen för övningskörning och körskola till våren/ sommaren. Men tittar man nu ut genom fönstret så ser det ut som om våren kommer att dröja.

Tittar ut och ser att det nu har tagit fart med att snöa igen, förvånad, nej inte direkt.

Satt i går och pratade med en vän som just nu har det enormt tufft, de har nu levt med att sonen har haft canser i 4 år och nu går det inte att behandla längre, han är bara 26år.

Det får en att fundera, för vilken förälder vill överleva sitt barn? Det är så fel på så många plan men när det kommer till dessa svåra obotliga sjukdomar så kan vi inget göra utan att förbereda oss och ta farväl.

Men visst får det en att fundera på vad som är viktigt i livet, vad man vill lägga sin prioritering!

Efter mitt eget skrämskott så ligger min hos familjen och de nära vänner som jag har! Men det innebär ju inte att man slutar bry sig om andra!

Jag är som person väldigt dålig på att höra av mig och det erkänner jag men det innebär inte att jag inte finns där för de som behöver mig, jag är bara sådan i grunden, det kanske är en dålig ursäkt för att inte höra av sig, men de som känner mig vet hur jag fungerar =)

Men att överleva ett barn måste vara den värsta mardrömmen vi som föräldrar kan ha, det är ju vi som ska bli gammal och "gå" först, våra barn ska ju växa upp friska för att sedan finna kärleken och kanske bilda familj, de ska inte bli sjuka!

Men det är ju tyvärr ngt som vi inte får bestämma =( Önskar så vore!

men det som gör just den här historien mer ledsam är att vännens vänner sitter på sociala medier och tycker att hon är tråkig för att hon inte är mer aktiv, att hon "bara" loggar in för att inte skriva, de skriver kryptiska statusar som många av oss vet vilket håll de är riktad åt. Varför gör man så?

Är det för att själv få uppmärksamheten, att få likes och kommentarer? Är man verkligen så lågt stående som människa att man verkligen inte kan tänka på att det faktiskt kan finnas ett syfte bakom varför man inte orkat chatta eller vara aktiv i sin blogg?

Nej man kanske inte har fått informationen, men kan man inte tänka efter före, inte vara så egocentrisk, utan låta var och en göra som man själv känner?

Men om vi som medmänniskor kanske skulle tänka lite mer "omkring "oss gentemot de människor som vi valt att inkludera i våra liv ist för att såra, eller baktala.

Behandla andra som du själv vill bli behandlad kanske inte är ett sådant dumt ordspråk om man tänker efter?!?

Att ha empati för de man verkligen bryr sig om, att ha känslor och tankar för sina medmänniskor.

Att kanske tänka innan man talar? Ja vi skulle kanske tänka mer innan vi talar?

Men vi är ju olika som människor / personer, vissa har ju helt avsaknaden av empati, de säger sig älska men skyr inga medel för att såra, eller sätta personer de säger sig älska i knipa.