träningen äntligen börjar visa resultat =)

Fick en smärre chock när jag såg bilderna från avslutningen med barnen i år, kontra för två år sedan...

Hur kunde jag låta det gå så långt? Det är nog en fråga jag aldrig kommer att kunna svara på..

Ben och magmuskler börjat att ta sig =)

Har nu lämnat gymmet och har börjat att springa tre dagar i veckan, inte långt med dock minst 2km, och nu börjar kroppen äntlgen att få lite form.

Jag börjar bli riktigt nöjd!

Vad tiden springer i från en ibland....

Avslutningar har passerat och nu är det sommarlov för barnens del.

Maken går snart på semester men jag jobbar på ett par veckor till...

Skrattar lite när jag tänker tillbaks på skolavslutningen, skulle ju vara så duktig och ta med mig kameran för att fota kusiner, vänner och familjen, men det underlättar ju om man laddar kameran först *s*

Men glad att det finns kamera i mobilen iaf ;)

Det blir ju inte de bästa bilderna men det blir iaf några. Men jag han ta några foton med den "riktiga" kameran innan den dog..

Sonen klädde upp sig dagen i ära.

      Jag kände mig en aningen liten gentemot sonen =)

Melody och hennes fröken  

    Melody lånade ut sin krans till moster Anette =)

Ja fler än så blev det inte med kameran, resten av bilderna lägger jag som vanligt på Fb =)

ja förra veckan var det dags för kamratligan i fotboll.

Det innebär att de som klass kan anmäla sig för att spela, de kan anmäla sig tjejer och killar, men för de klasser som inte har till två lag de får spela i ett mix lag =)

De möter jämnåriga ifrån de andra skolorna i länet.

Melodys klass hade så att de kunde anmäla ett tjej lag och ett pojk lag.

Tjejerna kallade sig för Jernvallsbrudarna.

Alla tjejerna detta året ( i klass laget) tränar ju med Sif, så det var ett laddat gäng som klev in på planen.

Det gick inte så bra i den första matchen som slutade med en förlust 0-5, den andra matchen slutade lika 1-1

De spelade Onsdagen och sedan var det dags för två matcher på torsdagen, där gick det lite bättre, de vann den 1a matchen med 4-0 sedan spelade de lika igen 1-1.

Men det resulterade i att de gick till semifinal och den skulle spelas senare på Torsdagen, så jag han komma och se den direkt efter jobbet, matchen började 18,30.

Melody hade stått i mål 3 av dessa 4 matcher och där blev hon kvar, både av eget val men också ett val ifrån killarnas sida och tjejerna i laget =)

Ja en ngt stolt mamma när man hör hur pratet mellan lagkamrater och killarna i klassen går, när det kommer till val av målvakt på matcher och raster i skolan =)

Semifinalen spelades lika men det resulterade i straffar, Melody var jätte nervös inför detta, men cool som hon är så samlade hon sig, fick några tipps av killarna i klassen som nu hade spelat klart sin match och var klar för final.

Melody tog alla tre straff bollarna och det resulterade i att de nu gick till final för första gången, plus att tjejerna i laget som sköt straffarna satte de i mål.

Finalen spelades på A planen på Jernvallen i Söndags.

Tjejerna vann silver =)

Innan Kamratligans finaler så var det även dags för Sif att spela en match, så det skulle bli lite tight med tid emellan , men de han.

Denna match vann de, så de blev lite extra taggad inför kommande final.

Melody älskar verkligen fotbollen, och speciellt att stå i mål, jag hoppas verkligen att hon fortsätter med det, fördelen hon har, är att hon inte är boll rädd, inte lik sin mamma där inte ;)

Ja idag när jag stod i kön på Ica så kom jag att tänka på en artikel som jag läste på Fb häromdagen.

Det var en tjej som skrev hur ett mående inte syns på utsidan, om du inte har ett synligt bandage.

För ett psykiskt mående syns inte, men det betyder inte att det inte finns där.

Hon beskrev hur hon en dag efter läkar besök och en allmänt tung dag utmanar hon sig själv och tar sig till affären för att handla.

När hon står och packar sina varor så går det inte enligt kunden bakom tillräckligt fort, så denna suckar, stönar och trampar, som om det gör att det skulle gå fortare..

Tjejen beskriver i sin text hur hon mår och att hon önskar att hon hade orkat förklara , att hon hade haft en synlig "skada", det kanske hade varit mer "förståeligt" för kunden bakom..

Idag i kön på Ica så var det två kassor öppna och i den andra kön så stod det en äldre kvinna och bakom henne en kvinna i min egen ålder, men andra ord inte ung men inte heller gammal. Jag kan tycka att det borde vara en som har lite mer förstånd än vad denne uppvisade idag.

För oavsett om du är stressad eller inte så behandlar man folk med respekt!

Vilket jag ska erkänna att jag inte gjorde vid det senare tillfället ;)

Hon tyckte att det gick alldeles för sakta för den äldre damen, hon suckade och stönade och tom sa att man kunde ju skynda sig lite..

Jag sa dock ingen utan ruskade bara på huvudet och tänkte i mitt stilla sinne, Vänta du tills du är i den ålder och inte orkar röra dig fortare, eller tills du har så ont i kroppen att den inte längre lyder.

Men jag fick "ge" igen ( säger hon med ett lite skadeglädje och glimten i ögat i den skrivna texten).

För denna yngre kvinna skulle nämligen också in i kiosken, dock inte av samma ärende som mig då jag skulle hämta ut ett packet och hon skulle handla snus.

När hon stod där så var just det snuset hon skulle ha slut, nu var jag inte om det var till henne själv eller om det var till ngn annan, men då det snuset hon skulle ha inte fanns så började hon att vela, jag suckade ljudligt bakom henne, och jag brukar aldrig sucka åt ngn i en kö, inte heller åt en ny personal, för alla har vi varit nya på jobbet!

Men just den här gången så kände jag att jag kunde göra det.

Hon fortsatte att vela när det kom till snuset, hon frågade även expediten om hon visste vilket snus som var mest likt de som var slut, vilket resulterade i svaret,

-Jag vet inte, jag snusar inte....

Hon fortsätter att dividera, lite mer för sig själv om vilket snus hon skulle ta, och jag suckar ljudligt och mumlar att det står fler i kön..

Jag vet inte om hon hör mig men hon fortsätter och efter ett par minuter så bestämmer hon sig iaf, men nu till det som jag faktiskt störde mig på, för ni ska ju nu inte tro att hon var redo att betala, alltså stod med plånboken redo, nej då, utan den låg i ryggsäcken hon hade på ryggen.

Så efter att väl ha bestämt sig så börjar hon nu ta av sig väskan för att ta fram plånboken..

Men jisses kvinna, du suckar och stönar åt en äldre dam som står med sin plånbok redo att betala, men tar lite längre tid på sig när det kommer till själva betalningen och packningen av varor, men det är helt ok för dig att stå och vela i 6-8 minuter över ett snus och sedan börja leta fram plånboken...

Nu har det fyllts på i kön bakom mig och en äldre herre suckar ljudligt och påpekar lite högre än mig att det faktiskt står fler i kön och den här gången vänder hon sig om och tittar på oss.

Ja säger jag, ibland går det inte så fort...

När hon efter många om och men, i min mening , betalat och gått så tittade jag på personen tvärsöver disken och vi börjar att skratta, vi tänkte nog lika

- Velpotta...

Så vad vill jag komma med detta?

Jo tänk dig för innan du suckar, för du har inte en aning om vad personen framför dig går igenom eller hur den mår.

Om du har bråttom så kan du inte lägga det på ngn annan, utan ska du sucka så gör det åt dig själv men inte ljudligt.

Vill du himla med ögonen gör det, men inte så att ngn annan ser.

Tänk innan du handlar...

I kropp och knopp, nu behöver jag helg =)

Den här helgen har gått alldeles för fort, men vi har hunnit med mkt!

Shopping inför avslutningen som är på intågande i rasande fart.

Mat beställd och familjen kommer att vara samlad =)

Ja vi kommer att vara hela familjen samlad, ser fram emot det faktiskt, Mormor & Morfar, moster och kusiner =)

För hur många gånger slutar de 3an och 9an? 

Vi har rensat ogräs och städat bilar, insidan ut och självklart tvättat och städat hemmet.

Så nu behöver jag helg!

Men självklart så har vi även hunnit med att njuta av det vackra vädret.

Vi har haft kvällsmys vilket innefattat grillning och spelkväll, iaf i fredags *s*

I lördags så blev vi av med dottern som sov hemma hos en kompis =) Men vi han iaf göra Valbo vilket innebar en hel del shoppande, för när hon är på humör så är det bara att hänga på!

Hon har blivit så lång min lilla tjej, och mode inriktad, nu ska det vara trasiga jeans och jeans shorts, tuffa tröjor, gärna sådana som man visa axeln i.

Vi har tagit klivet ifrån barnavdelningen och upp på vuxen. Small är idag en passande storlek, iaf på längden, midjan när det kommer till byxor är en aningen stor.

Vi besökte Lager 157 och gjorde en hel del fynd där, vet inget om kvalitén men det återstår att se.

Nu ska jag ta och samla krafterna för att få ihop resultaten och bilderna med text till kommande deadline till spalten i Hundsport... Wish me luck....

eller ska jag säga vår dag, mammornas dag.

Nu tycker ju jag att varje dag är mammas eller pappas dag, men visst är det kul att ha en dag där man blir lite extra uppmärksammad =)

Tänk att få bli kallad mamma.
Tänk att ha turen att få bli just er mamma. 
Tack mina älskade barn för att jag fick bli just eran mamma

Ja det var jag i Onsdags, i alla fall om man frågar sonen*s*

Jordens mest pinsamma mamma, det var jag det =)

Men jag måste erkänna att det var lite kul *s*

Ja vad har jag nu hittat på kan man ju undra, för vad kan en mamma göra som får en 16 åring att himla med ögonen..

Jo hon kan gå upp och knacka på dörren när hon kommer hem, vilket i sin tur inte låter så farligt, helt normalt faktiskt.

-Hej jag är hemma nu..

Men kanske inte när han har flickvännen hemma på besök för första gången *s*

Mannen ringde när jag var på jobbet och talade om att sonen hade flickvännen med sig hem, vilket gjorde mig så glad, men samtidigt så frustrerad, jag hade ju ringträningen efter jobbet och det innebär ju att jag inte är hemma förens kl 20 .. Och jag ville ju träffa tjejen =)

Men jag blev glatt överraskad när jag kom hem, för hon var kvar, vilket betydde att jag var tvungen att gå upp och tala om att jag var hemma *s*

Minen jag fick av sonen när jag öppnade dörren till rummet var oslagbar, himlandet med ögonen sa en del de med.. Man jag lovar att jag knackade först och väntade innan jag öppnade dörren ;)

Ja jag erkänner, jag blev nog kvällens töntigaste mamma *s* Men en sådan glad mamma, första tjejen som har följt med hem, nu ska jag inte säga att han har haft många tjejer, men en eller två.

Men som sagt, detta är den första han tagit hem till "mamma".

Men han ska vara glad att jag inte sprang upp och erbjöd dem bullar och saft *s*

Men den bästa kommentaren den kvällen kom i alla fall från en väldigt glad son..

-Mamma, vi bråkar redan, jag och *anna..

Vilket fick mig att titta upp..

-Vi bråkar om vem som är gulligast....

ofta läser vi inte i tidningar och andra sociala medier om oseriösa uppfödare..

Nu menar jag inte bara de blandras uppfdare som finns utan även de som föder upp renrasigt.

För jag kan ju tycka att det är värr när de Skk anslutna uppfödarna är oseriösa!

De sitter och säger att de avlar för rasens bästa, de vill att rasen ska utvecklas och att den ska vara frisk.

Ändå så är det allt för många som säger en sak och gör en helt annan...

När det går så långt att man avlar på sjuka individer, individer som ALDRIG ska sättas i avel pga genetiska sjukdomar eller dåligt psyke, det är för mig helt obegripligt! Varför?

Ju mer jag ser mig omkring och ju mer jag läser desto mer ledsen blir jag.

Att okunniga människor avlar på sina små hundar bara för att de är söta eller som många utav blandras uppfödarna har i åtanke- Pengar..

Men när man ser Skk anslutna personer, som har betalat för sitt kennel namn, som har gått kurser i uppfödning av hund mm, ja det är dessa personer som skrämmer mig!

Varför gör man det? Varför sviker man sina valpköpare så?

Varför "förstör" man sin älskade ras så?

Varför vill man den så illa?

Hur resoneras det kring sjukdomarna i ens ras?

Är det ngt man "förbiser" pga en smal avels bas, ser man det som en ursäkt att använda dessa individer för avel?

Eller hoppas man på det bästa?

Chansar?

Många gånger så läser vi om aveln kring trubbnosarna och schäfern, men det är ju för mig mer exteriört, visst det är inte ok det som händer med dessa raser, men för mig är det värre när man avlar på de icke synliga felen.

Ärftliga sjukdomar, och det finns en del!

Hur kan man med gott samvete sälja valpar som man vet har ärftliga sjukdomar som kommer att leda till veterinärvård och kanske alldeles för tidig avlivning =´(

För alla seriösa uppfödare vet att, att det inte är många kronor man tjänar på en kull med valpar.

Det kan i många fall , ja kanske tom i de flesta fall, kosta mer än vad det ger =)

I en tid så har jag ju börjat att se mig efter en ny "stjärna" för att kunna vänstervarva med, jag har tittat på lite olika raser, för även om jag älskar mina B´s så lutar jag ändå åt en "ny" ras.

Men det jag nu ser i några av de raser jag fördjupat mig i, det gör mig ledsen...

Tänder, hudsjukdomar, epilepsi, ögonsjukdomar mm , det är inte många raser som är fullt frisk, men i de flesta så arbetas det emot att inte avla på dessa individer, man vill avla ut det sjuka.

Men så har vi de som inte tycker att dessa råd och i vissa fall regler gäller dem, de avlar ändå.

Men hur är det då? När en ny sjukdom dyker upp i en ras, bör man som uppfödare gripas av panik?

Nä jag tycker inte det, men man bör inte heller ignorera det.

Man bör nog börja arbeta systematiskt, lugnt & sakligt.

Förhoppnings vis så har man ett bra avelsråd som kan bearbeta och säkra kallan till dess uppkomst!

För det är ju oerhört viktigt att prioritera avlens framgång, se till att våra älskade fyrbenta individer fortsätter att vara friska!

För vad kommer att hända om detta ignoreras? Om man struntar i vad det är för individer som sätts inom aveln? Vart kommer det att sluta?