En serie som är inne på sin tredje säsong och jag följer den maniskt...

Ja hur ska man förklara den på ett bra sätt?

Serien handlar om två par som har passerat 60 och har varit gifta i över 40 år, de har två barn var som är i 30 års åldern.

Makarna jobbar i hop på en advokat byrå och har med åren insett att de älskar varandra, vilket innebär att de måste berätta detta för sina respektive fruar.

Dessa två fruar som är lika olika som dag och natt.

Fonda som spelar Grace, en framgångs rik kvinna som lever för sin kropp och utseende.

Frankie är det ur bitne hippyn, de lämnar sina män som i sin tur flyttar i hop och gifter sig, medans kvinnorna flyttar in i parens gemensamma sommarhus, vilket leder till en hel del skratt ifrån min sida, två så olika kvinnliga personligheter under ett och samma tak..

Och det är här hela serien börjar..

Jag skrattar oftast så att tårarna rinner

Vi pratar om en serie som handlar om livet efter 65 =)

Lifes up´s and downs and how it can make you twist and turn..

I huvud rollerna ser vi Jane Fonda, Lily Tomlin, Martin Sheen & Sam Waterson..

Ja har ni inte sett den så gör det, en helt underbar slötittar serie.

Satt i går kväll och tittade på ngt gammalt avsnitt av Talang eller X factor tror det var ifrån Australien.

Det fick oss att börja prata om det här med talang.

Det finns ju de som bara har det, de bara kan olika saker, sedan har vi de som måste jobba för det.

Jag är en sådan person som önskar jag hade ngn form av talang, men jag får se mig "slagen" där ;)

Jag får läsa hårt eller träna hårdare för att komma ngn stans, vilket ibland är en stor morot och när jag har nått mitt mål så känns det oerhört bra =)

Men visst kan jag känna en gnutta avundsjuka för de som kan sjunga, eller måla eller göra snygga hemsidor eller har ett sk läshuvud, för visst skulle det vara roligt att kunna göra som de, men nu är det så att jag bara är just jag, vilket jag är helt nöjd med att vara, för jag vill ju ändå inte vara ngn annan ;))

Men visst är det ofta så, att har du talang för en sak så brukar det gå hand i hand med ngt annat.

Tex om du kan måla så har du en skapande gen, du kan även forma utanför målarduken.

Kan du sjunga så kan du oftast spela ett instrument, du har musikal genen, läsa noter och ett bredare gehör.

Men hur är det nu när det kommer till att ge kritik?

För jag tycker ju ändå att lika viktigt som det är att ge positiv feedback så ska man ju kunna ge kritik, för utvecklingens skull.

Nu menar jag inte att man ska vara elak, utan bara kunna säga att det här tycker jag kunde vara bättre,  eller kanske ställa det i en mer frågande form, men också säga

-Det där var riktigt bra.

Jag vet att vi som människor kan vara väldigt dålig på att ta emot just negativ kritik, men jag tror absolut på att en välment sådan gör att man växer och utvecklas som artist och person!

Man ska ju absolut ha lite självkontroll *s*

Vågar vi verkligen säga när ngt inte är bra, eller är vi rädd för att såra personen?

Ja jag ska ärligt säga att jag ofta får bita mig i tungan för att inte säga ngt som kan tydas som elakt, läser väldigt ofta där personer skriver hur bra ngt är och jag kan med ett kritiskt öga tänka oh no...Och vet att det är fler som tänker samma sak.

Men varför säger vi inte ngt?

Åh vad jag önskar jag kunde rita så bra, satt och tittade på You tube, så kanske, ja kanske ska jag försöka mig på detta, för jag skulle så gärna vilja ha bilder på mina hundar som jag sedan kan göra tatueringar av.

Jag har ju iof satt Mattias syster på att rita av mina B´s, men det skulle ändå vara så kul att säga att jag har målat porträtten själv =)

Jag hade ju iaf en 4a i betyg när det kom till bild och form i högstadiet *s*, vilket inte säger ngt alls, för jag är absolut inte så här duktig ..

This is more me *s*

Don´t judge the book by it´s cover!

Men ngt jag verkligen skulle vilja kunna är att sjunga eller spela ett instrument, för här är det mer, sjunger helldre än bra *s* 

fick jag när jag läste syrrans blogg.

Så jag tänkte att jag lånar den och kör den här =)

" Lär känna tjejen bakom bloggen"

3 saker jag inte uppskattar?

* smulor/ grus i sängen ( nackdelen med att ha hundarna i sängen)
* människor som tror dom kan allt, är bäst på allt, har gjort allt som andra gör!
* människor som inte vill lyssna ( en fortsättning på punkten ovan)

3 saker som jag vill slippa få i present

* alkohol
* kläder
* teknik prylar

3 saker jag vill slippa att göra, men är måsten?
* städa
* motionera
* klippa håret

3 ord som beskriver mina lite mindre bra sidor eller ovanor som är mindre bra?
* envis
* manisk
* känslosam

3 saker jag borde sluta med, men inte direkt vill?

* analysera
* släppa mitt kontroll behov
* bestämma

3 drömmar jag vet kan vara svåra att förverkliga?
* hoppa fallskärm
* besöka Hawaii
* få en vältränad kropp ( är för lat)

Ja det finns nog en hel del som man skulle kunna bli bättre på och saker man skulle behöva sluta med, men det är ibland väldigt svårt!

Men jag jobbar verkligem med en del saker, men det tar tid och inget man gör över en natt ...

Men självinsikt är ett stort steg i rätt riktning =)

Ja ni vet radio kanalen..

Av ren slump så lyssnade jag på den kanalen på väg till jobbet i morse, har inte lyssnat på den sens Titti & Roger slutade.

Men som sagt i morse så fastnade jag , men det var pga en låt.

Iaf så har de en program punkt där man kan smsa eller ringa eller skriva på ngt annat vis in till programmet där man vill be ngn man känner att sluta med ngt.

Och detta något kan tydligen vara vad som helst..

Jag vet att jag vid ett tillfälle har hört den här och då var det ngt om en kille som skickade alldeles för många  till en killkompis..

Iaf man skriver in och de gör en låt om detta och ringer upp den som det skrivits in om, och så rappar/ sjunger de låten i telefonen.

En kul grej ja absolut, men det beror helt på om VAD det handlar om!

Nu ska jag erkänna att jag inte hörde detta inlägg från start, men jag hörde låten och den gjorde mig förbannad.

Summan av det var att sonen, äldre, tjatar på sin mamma som varje dag tar ett glas vin.

Och det tycker sonen inte om, så mamman hade nu skrivit in till NRJ där de ringer upp sonen och sjunger att han ska sluta tjata på sin mamma och låta henne dricka sitt vin ifred.

Killens svar blir att det finns mindre barn i hemmet och att han tycker det är fel att mamman ska dricka ett glas vin varje kväll..

Vilket jag starkt håller med om.

Nej visst ett glas vin är inte mkt, men ett glas vin om dagen i 7 dagar, det för mig är lite av ett beroende!

Men jag tycker att det är en sådan dålig ursäkt att säga att jag dricker för att slappna av....

Det finns andra sätt!

Och speciellt inte när det finns mindre barn i hemmet.

Nej nu vet jag inte åldern på något av barnen, men det spelar ingen roll, för har man hemmaboende barn så får man som vuxen tänka på vad man gör, för det påverkar dem oavsett..

Ta gärna det där glaset en fredag eller lördags kväll, men inte en måndag, tisdag, onsdag eller torsdag.

Kan du inte slappna av ta då en bra bok en skål med godis eller något annat gott och slå dig ner i soffan, mkt bättre!!

Som ni förstår så är jag inte så glad i alkohol kring barn, och då menar jag de hemmaboende oavsett ålder, men visst är de över 16 så kan man ju förklara, men för mig fortfarande inte ok !

Men det som verkligen gjorde mig arg, det var att de på radiokanalen sitter och hejar på ett sådant i mina ögon, dåligt beteende!!

WTF

Det är i min värld inte ok!!!

Ja det skrattades och skojades, men ibland så tycker jag att man ska tänka ett steg längre!

För vem säger att den här mamman bara tar ett glas vin?

Vem säger att barnen inte finner sin mamma utslagen i soffan?

Nu säger jag inte att det är så för jag vet inte, men det kanske finns en anledning till att den äldre sonen klagar.

Och jag ser verkligen inte det här som ngt man sjunger och skojar om i radio.

För det är ett verkligt problem i många fler hem än vi kan tänka oss :´(

Så för min del så kommer jag aldrig att lyssna på NRJ´s morgon program igen!

Ja man brukar ju säga så =)

- Det är en liten värld vi lever i..

Men sedan kan det ju vridas på och så kan vi ju säga att det är många som lever i en liten värld,  en värld där de tror att allt handlar om dem, eller att saker och samtal alltid kretsar kring dem.

Och bara där, är det en väldigt stor skillnad!

Jag brukar tänka på det när jag bloggar, undra hur många som läser vad jag skriver eller bara trycker på gilla.

Läser ni in sig i mina texter?

Undra hur många som verkligen tar sig tiden att fundera kring det jag skrivit.

eller läser ni bara "jag", eller ser ni texten för vad den verkligen är?

Eller är det bara något man skummar igenom för att det kanske står någon smaskigt skitsnack om någon eller fakta om bloggaren eller är det så att vissa inlägg faktiskt är intressanta?

Ja oavsett så hur man gör så tycker jag att det är kul att skriva, det är en typ av terapi arbete ;)

Jag har ju ämnen jag brinner för , sedan har vi de inlägg där jag går ner på djupet, sen har vi de där som bara blir.

Men oavsett vad jag delar så är det ju mitt, det kommer ifrån mig och mina tankar och mitt liv, för det är ju faktiskt min blogg.

Visst får jag idéer ifrån samtal eller saker jag snappar upp på FB eller läser i en tidning, ser på Tv, men oavsett så är det ju i mina tankar jag utformar med ord  =)

Min värld är ganska stor, och i centrum av den står min familj, inte jag, utan familjen & självklart hundarna & vännerna.

För vad är större än familjen?

Men en liten värld kan vara tuff, speciellt när man tror sig vara " the center of attention"  men i själva verket inte är det.

Nu är det säkert så att det i många fall kan vara så, men inte här.

För något jag har kommit på under årens lopp, är att vill man något så får man ta tag i det själv, man tar det direkt ifrån källan, i många fall via nätet, tror vi kallar det "källhänvisning" men visst det är inte alla gånger sanningen som står där, men i många fall så får vi en finger visning om vad vi vill veta och kan utgå därifrån, för att sedan leta mer.

Gräva djupare.

Men om man känner att det ligger på en mer personlig plan så går det ju alltid att gå direkt till ursprunget, istället för att gå och fundera och ibland prata om saker man faktiskt inte har en aning om.. Det är vad som ibland kallas för "bullshit"

-To ask someone for the truth.. It´s not easy

-It´s a small thing to do, but it can be so hard.... But in the end, the best way to go!

Sägs det att Söndagen ska vara, men inte här.

Idag tar vi tag i lite av det som blivit åsidosatt de sensate veckorna.

Vi tar det lite åt gången... För även om jag skulle vilja så får jag ju fortfarande inte, så det är bara att små pyssla lite.

I morgon ska jag in till Hc och ta bort agrafferna, vilket ska bli skönt, tog och böt ut plåster lapparna i går och räknade till 22st, kommer att ta ngn minut ;)

Tittade  på min mage och blev faktiskt en aningen full i skratt, det är en hel del ärr där.. Så till sommaren blir det till att köpa en ny bikini överdel, en sådan som är som en topp, linne,  som täcker magen.

Ja det kommer även att bli en ny underdel ;)

Nu är ju frågan vilken storlek????

Men det får bli till att prova, sådant som är så kul... Not

För det kan ju vara svårt att beställa via nätet, när det kommer till storlek, vill ju inte sitta och skicka tillbaka, men ska absolut kolla där... Finns ju en hel det nätbutiker som säkert har snygga överdelar, kontra vad som kanske finns i butik... Men jag vill ju ändå gynna de butiker som finns i området i första hand, så jag ska se vad som finns..

Har även en hel del upplägg till nya blogg inlägg, och de kommer att släppas lite då och då , fördelen är att jag kan skriva dem när andan faller på, och sedan lägga upp så att de "släpps" utan att jag sitter vid datorn =)

För ibland så är det ju ide torka och ibland så finns de bara där och det är då man får passa på att skriva!