Hyra

Abonnemang

Olika namn tjänst av ngt du inte själv äger.

Jag har nu skaffat mig min första glasögon garderob =)

Nu tänker ni säkert , -Ja ja du får ju dina genom jobbet.

Men det får jag faktiskt inte.

Jag har inte åldern inne *s*, jo åldern har jag inte men jag behöver inte terminal glasögon än utan klarar mig på mina enstyrke glas.

Terminal innebär ju "när" eller rums progressiva glasögon.

Men självklart så vill jag ha mer än ett par, just i tanke på vart jag jobbar.

Och nu har jag det =)

Jag har skaffat mig ett abonnemang på glasögon.

För en fast månads kostnad så leasar jag 3 par glasögon, detta är en relativt ny tjänst som Synsam har haft i 1 år nu.

Jag har nu äntligen hittat de bågar jag vill ha så nu kände jag att det var dags att göra slag i saken.

                                            Så nu har jag en glasögon garderob =)

Nu undrar ni säkert varför?

Jo för er som inte har glasögon så krävs det kanske en längre förklaring och jag kommer dit, men ni som har glasögon vet att det kostar en del när det blir en styrke förändring, och dit är jag på väg.

Som sagt jag har just nu en styrke glas men kommer inom en snar framtid att kliva över till den progressiva sidan, och i det här abonnemanget så står Synsam för bytet av glasen i alla bågarna rätt och slätt vid just en styrkeförändring, visst kommer jag att få en ngt dyrare månads kostnad när jag byter till progg, men inte lika mkt som när jag skulle köpa mig ett par.

För det är olika kostnader beroende på glas och båg val.

Och nu har jag ju 3par plus de jag hade innan =)

Så sammanlagt så har jag 5 par glasögon.

Jag har ju haft glasögon sen jag var liten och har ganska kraftiga styrkor plus astigmatismen, vilket inte gör det hela lättare eller billigare =/

Jag har -3,75 på höger plus en cylinder på -1 och på vänster -3,25 plus en cylinder på -1,50 vilket gör att mina glas blir tjocka och det är inte snyggt i en tunn båge. Så jag väljer alltid ett tunnare glas vilket gör att de blir dyrare...

Jag är närsynt med astigmatism =)

Mer eller "blind as a bat" utan brillor.

Nu undrar ni säkert vad jag ska med så många brillor till, ja det undrade jag med när denna tjänst blev aktuell, men nu är jag insatt och det finns en genom tänkt tanke bakom det.

Meningen är att vi ska kunna byta, ha  solglasögon och olika stilar. För vi har ju inte bara ett par skor.. Inte bara en jacka..

Idag har ju glasögon blivit mer av ett mode än ett måste...

Plus att det i största utsträckningen handlar om ögon hälsan, att vi som optikerkedja ska ha koll på dina ögon och då inte bara dina styrke förändringar, utan att hinna på tex grönstarr i tid, eller andra förändringar som kan komma att ske i ögat som man oftast inte tänker på eller märker av 

För det finns en del förändringar som kan komma!

Ja nu kan jag ju köra alla våra fördelar för detta, men det skulle göra det till ett väldigt långt inlägg, och med alldeles för mkt text.

Så jag bjuder istället på några hemska selfies, jag som är så emot dem ;)

Silhouette                Vasuma                  Woow                     Ray Ban                  Ray Ban

Så nu kan jag byta mina brillor beroende på humör och klädval =)

Ja idag är det den dagen på året då jag firar min födelsedag.

I år så är det jämna siffror.. 40, ja tro det eller ej men jag har nu landat mitt i livet säger en del, men jag vet inte ja, tycker att det precis har börjat på ngt vis =)

Nå vad har jag hittat på en dag som denna då?

Ärligt?!

Inte så mkt annorlunda gentemot vad jag skulle göra ngn av de andra tisdagarna som jag är ledig på =)

Förutom lite extra främmande och en hel del samtal och en massa sång, fast jag ska erkänna att ingen av dem var speciellt vacker *s*

Men det är ju själva tanken bakom som räknas eller hur ;)

Och så denna ständiga fråga, vad har du fått?

Måste det oftast handla om vad man får?

För mig är det viktigare med tanken... Men sen är jag ju inte mycket för att få utan mer att ge. Jag älskar att ge bort, men är så dålig att ta emot eller ge tipps om vad jag själv önskar mig.

Men visst har jag fått saker =) 

Från syrran så kom det ett kryptiskt kort med en bild av en båt på, vilket fick mig att klia mig lite i huvudet , men sen så trillade polletten ned, tror att det kanske har med åldern att göra ;)

Syrran, jag och de övriga medlemmarna i tjej maffian ska ut på det vackra blå...

Blommor, choklad, tofflor, dricka varma sockor, grattiskort (både i brevlådan & på FB ) 

Roligast var iaf det tunga paketet som maken kom hem med idag, jag hade inte en aning om vad det kunde vara då jag redan fått ett tungt paket..

I det första så var det egentligen en gemensam present.

Det blev nämligen ett inköp i form av en crock-pot =)

Ja nu kan man ju undra sig vad den är bra för, men det är så skönt att kunna fylla denna gryta och sedan åka och jobba för att veta att maten är klar när Mattas kommer hem ifrån jobbet, det enda han behöver tillsätta är tillbehören i form av potatis, ris eller pasta.

Så himla smidigt! Och gott!

Men det tunga paketet han kom hem med idag väckte min nyfikenhet...

Och jag lovar jag skrattade högt när jag öppnade, det var nämligen 4kg, ja ni läste rätt 4kg godis i form av lakrits & hallon döskallar =)

Så gott och ja de kommer att räcka ett tag ( tror jag iaf)  *s*

Sedan var det ju mina underbara kolleger på jobbet som delade denna på min FB sida idag då jag var ledig

Spännande!!

Nu kommer jag att lägga upp mina fötter och fortsätta att slappa med familjen framför tv´n =)

För mig så är åldern bara en siffra, en siffra som ändras varje år.

Och det som värmer mig allra mest är min underbara familj!

Inte mängden presenter.

För kärleken räcker längre än något materiellt ting..

Kram

Söndag och helgen har passerat i lugnets tecken.

Maken har jobbat , men barnen och jag har haft en lugn helg med några måsten som tvätt och städ men utöver det så har det inte hänt allt för mycket. Vilket i sin tur har varit skönt!

Jag har fortfarande ont i ögonen vilket har varit i hållande i lite över en vecka, jag har kollat trycket bakom ögonen på jobbet, men det var normalt så jag är inte orolig, men jag ska erkänna att det faktiskt är jobbigt!

Jag fick i måndags en liten tidig födelsedags present av mannen då dagen till ära MFF skulle spela match. Om de vann så innebar det guld och en andra stjärna skulle sys på deras tröjor.

Så kvällen till ära så hade jag min present på mig

Och hur länge tror ni jag fick ha den tröjan för mig själv?

I fredags morse så såg det nämligen ut så här

Så nu önskar hon sig en egen då "min" är en aningen för stor, fast helst så vill hon ju ha en tröja där det står SAIK eller SIF på, men om det inte finns då vill hon ha en MFF =)

och medans dottern smög på sig min tröja och gjorde sig redo att gå till skolan så såg det ut så här i soffan,

Sonen och hans hund hade mys stund i soffan =)

I lördags så var det dags att sätta sonen framför ratten i bilen och börja övningsköra. 

Han var jätte duktig, men tyckte själv att det inte gick så bra.

Vi höll till på en stor tom parkering så att han kunde känna sig för..

Vi kommer till en början att träna på dragläge & det är ju inte alltid det lättaste =)

Vi har i helgen tittat på Sagan om ringen trilogin ( the extended version), men när sonen drog ut på lördags kvällen för att hänga med kompisar så tog dottern och jag plats i soffan för att titta på en film mer i hennes smak.

Det blev Ronja Rövardotter =)

Så helgen har gått en hel del i filmens tecken, just nu så går den sista skivan av Konungens Återkomst.

Ja vi måste verkligen ta vårat ansvar när det kommer till våra barn!

Vi kan inte bara sitta i köket och säga, nej inte mitt barn...

Men jodå ditt barn! 

För om det nu är så att alla barn är oskyldig hur kommer det sig då att det händer så mycket otyg på stan eller andra tillställningar?

Är det verkligen så att vi bara blundar och inte vill se eller är det så tragiskt att vi inte bryr oss?

Jag måste erkänna att jag kanske har lite för mycket koll när det kommer till mina barn, eller finns det något som heter för mycket kontroll? 

Nej inte så länge de bor hemma.

Det är iaf min mening!

Visst ska man låta sina barn vara självständig och de ska få ta ansvar när de blir äldre, men samtidigt så måste vi ha koll på våra barn!

Vad är det som får mig att skriva om detta kan man ju fråga sig.
Jo det var de jag såg under World Cup i Bandy som gick av stapeln i helgen här i Sandviken.

Förra året så var det så mycke stök och förstörelse inne på Göransson Arena , då alla under 18 gick in gratis, så i år beslutades det att det skulle kosta 50:- om man gick in utan målsman.

Detta trode man skulle göra att det blev lugnare, men detta sågs som en utmaning att kunna fixa in sina kompisar utan att väktarna kom på en.

Slagsmål förekom mellan de olika "gängen" av tonåringar, och det var mer stök än vad som var tänkt med inträdes avgiften.

Är det så att vi slänger åt våra barn pengarna för att "slippa" ha dem hemma under helgen/ kvällen? Är vi verkligen så lata, vad är det som gör att så många föräldrar inte ser vad deras söner eller döttrar gör om kvällarna / helgerna.

För många eller ja jag tänker skriva de flesta av de som var där av de yngre var inte intresserad av själva bandyn, utan mer att det var en plats att hänga på .

Nu har ju jag ett eget intresse när det kommer till bandyn så jag var ju på plats när mina barn var där, de iaf inte Anton fick inte gå in om jag inte var där.

Melody följde med sin bästa kompis in direkt efter skolan, men då var båda hennes föräldrar där och de satt i anslutning till sovenir rummet och spelade på sina datorer, så tjejerna var inte ute och sprang i Arenan.

För även om jag vet att Anton har ett genuint intresse i bandyn så vill jag inte att han ska hamna i något strul. Så han fick vänta tills jag var på plats vilket var helt ok för han.

För SAIK spelade iaf inte förens jag slutat ifrån jobbet torsdags och fredags kväll, sedan var jag ju ledig helgen så då var båda barnen och jag på plats.

Jag såg många yngre barn, i dotterns ålder och yngre som bara sprang runt utan vuxet sällskap, jag gissar att det var enkelt att slänga åt dem en 50lapp och kanske skjutsa dit dem för att sedan säga åt dem att ringa när de ville hem.

Så vad är det som gör att vi som föräldrar bara släpper våra barn utan att verkligen intressera oss för vad de verkligen gör på fritiden?

Så nu föräldrar så måste vi ta ett större ansvar för våra barn! Inte säga att det är andras barn, inte "mitt".

Så fortsätt nu att ta ansvar för den individ som du satt till världen, för det ansvaret tar aldrig slut! Oavsett hur gamla de är.

Så nu sluter vi upp och tar hand om våra ungdomar , för så länge vi går i förnekelse så kommer det inte att bli bättre!

Snart så är det dags =) I morgon så startar 

World Cup går av stapeln den 12-15 oktober och självklart så har jag biljetter för alla dagarna, barnen ska ju självklart med men de går ju in gratis =)

Och jag hoppas i år att SAIK ska stå som vinnare men, jag vet också att det ska spelas om det och att det är ju ändå 16 lag som ska ut på isen.

Så nu hoppas jag att Sandvikarna sluter upp till Arenan för att heja fram våra Stålmän till en seger =)

Ja nu är det dax för sonen att börja övningsköra =)

Så ikväll så blir det till att sitta på kurs för oss så att jag får handleda han under den här tiden, det ska bli så spännande.

Övningskörnings skylten är inköpt så att efter kursen så är det bara att börja rulla.

Han har ju ett moppe körkort så han har ju koll på trafik regler, men det är ju en del annat som han nu måste kunna och komma att hantera.

För det är ju en stor skillnad på en moppe och en bil!

Men jag tror inte att han kommer att ha några som helst problem med detta!

Tänk vad fort tiden går, jag tycker inte att det var länge sedan han satt i vagnen på Åkersberga hundkapplöpnings bana och tittade på traktorn som körde med sladden runt banan. 

Men tydligen så är det ett tag sedan ;)

kontra hundkappen.

Ja det är ju två helt skilda hobbys, men jag älskar dem båda.

Men , ja det kommer ett men... 

Men det är mer rättvist inom hundkappen, hur menar jag nu?

Jo vill jag vinna och ha en hund i topp klasserna så måste jag träna min hund, jag kan inte tro att jag tränar min hund till topp kvalite genom att bara gå runt huset, det krävs mycket mer än så!

Jag kan inte skylla på någon annan om det inte går bra.

Visst är det så att avel, mat och tränarens förutsättningar spelar en stor roll, men när det kommer till själva tävlandet så har man som tränare och ägare kvittot på hur man har "skött" sig.

För jag resonerar att alla hundar kan ligga i klass 1, men sedan har vi det genetiska som gör att andra kanske har snabbare tider i sig.

Jag läste i ett inlägg på Facebook där hundkappen så som många andra sporter håller på att tunnas ut.

Många skyller på att pris summorna är för låga och andra på att det är för dyrt.

Ja jag som har tävlat i båda världarna, den ena där vi tävlade för 150:- i graderade lopp på söndagen för att sedan se Svenska Spel kliva in och lägga ut 50 000 för vinst i Derbyt.

Vilket gjorde att det dök upp många nya ansikten inom hundkappen vilket var jätte roligt! Men sammanhållningen inom sporten försvann och de " gamla" uvarna lämnade sporten och de nya lämnades för att föra sporten vidare. Hjärtat tappades och penning hungriga styrde upp, vilket gjorde att själen försvann..

De små lokala banorna försvann allt mer och det läggs upp idéer om att det bara ska tävlas på de stora banorna vilket idag bara är två.

Man pratar om skade risk och läng, ja ursäkterna är många då man inte tycker att det är lokalbanorna levererar det man idag vill ha.

Vilket jag tror är pris pengar...

Men min mot fråga och mot resonemang till detta..

Hur kommer det sig att vi kunde tävlade mer "förr" , 2 lopp om helgen, semi & final, eller semi och graderat, hur kom det sig att vi hade mindre skador då? 

Kanske är det så att man bör se över aveln?

Börjar hundarna bli för stora?

För tunga? 

De ska ju ändå upp i en hastighet på närmare 70km, så man fåår nog passa sig när det kommer till storlek, jag har sett hur Whippeten ( iag inom hundkappen) ser ut som min lilla greyhound tik Ina gjorde då när jag var aktiv, vilket för mig är alldeles för stort för en Whippet!

Ina ( Quliqas Tanamera Q) vägde hela 22kg och var en lite räka på banan, men hon gjorde det hon skulle och jag erkänner att min träning inte var den bästa just då.

Rundare och mindre banor är för mig det som innebär mindre belastning i första kurvan där det oftast händer ngt.

En längre bana med långa startrakor innebär större skade risk.

Jag säger inte att det var bättre förr, men man kanske ska hitta en mellan väg, en väg där det gamla möter det nya, där man kan locka fler familjer att plocka upp denna underbara familje hobby. 

Inom utställnings världen så är det svårare!

Här ser jag många vägar till förbättring ngt som SKK verkligen skulle behöva ta tag i.

Vill vi att sporten ska överleva så bör man nog tänka om lite.

Jag som fortfarande ser mig som relativt ny, känner att jag ibland undrar över varför jag fortsätter.

Svaret är enkelt!

Jag älskar mina hundar och tycker om gemenskapen det ger runt ringen.

Men visst är det svårt att ta sig vidare, jag ser många valpköpare som ger upp efter första eller andra försöket i ringen, jag har hört kommentarer säker både en eller två gånger säga, jaha, denne är här, då vet man vem som vinner.

Det har inte med avundsjuka att göra utan mer åt att det inte spelar ngn större roll vad den personen håller i snöret,

Visst handlar det om träning även när det kommer till utställning! För det krävs det!!

Hunden måste kunna stå och bli hanterad, men ibland så är det faktiskt inte den vackraste hunden som vinner.

Utan det är vem som håller i snöret =(

Jag vet att i de flesta fall så är det personer som har hållit på i många år och kommit sig att få ett namn, men det är även många som gått vidare och utbildat sig till domare. Redan här måste det ske en förändring!

Om du som uppfödare och utställare tar beslutet att utbilda dig till domare så kanske man inte ska kunna döma sin egen ras, även om det är den man kan "kan" och brinner för. 

Varför inte det kan man ju undra! Jo för i den gruppen så känner du med stor sannolikhet "allt" & alla och det kan bli svårt att döma sakligt.

Nä absolut inte tänker nog en del nu, men med handen på hjärtat?!?

Kan man verkligen det?

Om man nu tar beslutet, så kanske det är en idé, att man inte ska få utbilda sig inom den egna rasen, inte ens i gruppen, för att just komma ifrån det som lätt kan bli en sk "snöres" bedömning.

Eller om man får "ta" examen i sin egen ras, kanske man inte får döma den i sitt eget land?!

Att de svenska bara får döma "sin" ras i andra länder.

Och när deras hundar anmäls till en utställning, så ska de visas av en handler!

En examinerad domare får inte visa sin eller ngn annans hund i ringen, för att just undkomma sina kollegor =)

Jag vet ju att man som domare träffas ofta och att man lär känna varandra, det är ju en självklarhet!

Ni träffas ju en hel del under utställnings året! Ni äter middagar i hop efter en hel dag i ringen och byter erfarenheter med varandra. 

Men när man tittar i final ringen så är det oftast alltid samma personer vi ser där, är det för att de har den bästa hunden inom rasen?

Eller är det för att det är ett känt ansikte?

Ja det är nog en fråga vi kan diskutera ofta och länge.

jag några förändringar är nog inte en sådan dum idé, för vi vill ju att sporten ska växa och hålla i sig, både när det kommer till hundutställning och hundkapplöpning!

Ja i år så fyller jag 40, det är inget som jag har tänkt på så mkt, men det gör många andra.

Det finns ju ngt som heter 40 års kontroll på hälsocentralen, den var jag på igår och fick en OK stämpel på rumpan ;)

Sedan ska man ju tydligen också få brösten fotograferade, inget jag heller har haft en tanke på, men ngt som självklart är bra!

Ja det är mkt som händer vid 40 strecket =)

Jag tycker att det ska bli kul på ngt vis, jag kan inte säga just varför, men det känns helt ok =)

En glad och välmående blivande 40åring som tagit en selfie i soffan på jobbet ;)