Igår på ringträningen i Gävle fick jag frågan när mitt intresse för hundar startade..

Ja ett intresse har jag väl alltid haft men det har ju som sagt vuxit sig starkare med åren, även då växlat i från Greyhound racing till Utställning.

Så vart ska man börja? Ifrån början kanske?

Familjens första hund som jag kommer ihåg var en liten Papillon med namnet Gillbert, jag har väl inte det klaraste minnet av han men det jag kommer i håg var att han gärna kissade i skorna när vi hade främmande. Och att han var väldigt vaktig när det kom att gälla mig gentemot andra.

                                                  



                                       lånad bild

Våran nästa hund vart en Whippet, en tigrerad tik som kallades Malou- Goatwool´s Malou  uppfödare var Maud Ekström.

Jag var runt 5-6 när Malou flyttade in.

Hur vi kom i kontakt med vinthundar och kennel GW var igenom min stora syster som då födde upp Afgahner och hade köpt sin första afghan ifrån samma kennel så på så vis så ramlade vi in på vinthundar & rundbana.

Vår andra & tredje hund kom även de ifrån kennel GW, hund 2 var även det en whippet, Quiken- GW kennel Quick, sedan kom det in en greyhound, då våran första, Drumlan- GW Drumlan.

Hon bröt dock benet i tidig ålder efter att ha hoppat ned ifrån sängen och landat oturligt, men hon fick sin licens och tävlade några race.

Sedan ramlade det in två syskon i familjen, Snoppan & Essie, Essi var inte våran men hon rymde så ofta hon kunde och sprang över Bålsta centrum hem till oss, de gånger hon var hemma hos sin matte, men hon var så ofta hemma hos oss att jag räkade henne som en i flocken.för att ta sig hem till oss och våran flock.

GW Edelweiss aka Snoppan & GW Estrella aka Essie.

Quicken flyttade tillbaka till kennel GW då hon skulle gå i avel & Malou var kvar hos oss men var inte direkt ngn stjärna på hundkappbanan då hon inte kunde springa "rent", hon tyckte alldeles för mkt om att titta på hunden bredvid vilket inte är tillåtet!

Snoppan drog oturligt på sig cousring och kom aldrig tillbax efter det vilket gjorde att hon fick gå vidare till hundhimlen tidigt. Ingen av syskonen gjorde ngt på banan, Essie drog tidigt en bakmuskel pga okunskap när det gällde träning.

Men vi är ju alla nybörjare i början och som sagt att springa tvärs över centrum kanske inte bidrog till det bästa i muskelväg.

Efter att Snoppan försvann så tog vi in en hanhund, det var pappas, Ragge aka Headhunters Tiger Rag =)

Inte heller ngn stjärna på banan men vi var väl inte den mest aktiva familjen inom hundkapp just då, utan det var mer av en familjesport och vi tyckte att det var roligt.

Vi bodde i Husvagn nästan varje helg =)

Sedan tickade det in lite olika efter att mamma & pappa separerat, mamma & jag fortsatte med hundkapp medans pappa lade det på hyllan.

Nästa hund som kom in i familjen var Appis- Rarity´s Proud Ape, en kille med väldigt bestämda åsikter vilket gjorde att han aldrig kom ut på banan, boxen var ett ställe han vägrade infinna sig i och att springa med andra hundar var inte heller hans grej.

Men här tar mitt intresse en vändning, jag får min alldeles egna hund, Poppis, en liten whippet tik med ståndöron- Exlegio Exlegio var hennes fullständiga namn, ingen stjärna hon heller men min alldeles egna och så kul jag har haft med denna lilla tjej, hon var med mig överallt, utan koppel =)

HonKom på vissel inkallning om det nu finns ngt som heter så =)

Då Poppis inte var mkt att tävla med utan var mer den slöa hunden som de andra ville ha med i licensloppen då det alltid fanns en hund att springa förbi, en som alltid kom sist. Men vad gjorde det hon var min och jag älskade henne över allt annat!

Nu  var det dags att uppgradera,  jag fick nu en greyhound, en kille som kom att kallas Max- Rarity´s Track Ambition, där väktes mitt tävlings intresse på allvar och jag kämpade på för att få han i elit klass.

På den tiden så räknades det poäng i licensböckerna, 40p var det bästa och minus ja det säger sig själv ;)

Distanserna var nästan som idag 300m 500m 700m ( för att göra det enkelt)

Max tränade jag upp på kortdistans (300m) jag var nu 14år, och ja jag fick upp han i 40p på kortdistans, ganska bra jobbat om jag får säga det själv, för jag gjorde det faktiskt själv!

Kommer faktiskt i håg ett vad som jag fick,

-Att om jag fick upp han i 40p så skulle jag få 1000:-, och det fick jag och 1000:- fick jag!

Sedan trillade det in en liten svart greyhound hane vid namn Simpson- Headhundters Handsome Man, en kille som inte fick visa vad han kunde pga för kort urinrör och annat trassel.

Ja sedan snurrade det vidare, jag flyttade och hundar flyttades och nya flyttade in, inte mkt jag hade att säga till om vid 15 års ålder och i den sittsen jag då hamnade i men det är en helt annan historia.

Vid 18års ålder flyttade jag till eget och det är vid det här tidpunkten som jag verkligen tog tag i hundkappen med större intresse, Lilla Ina flyttade in ( Quliqa´s Tanamera Q) och vänskaps band knöts och även min utveckling.

Men det tar jag vid nästa tillfälle då det blir mkt för er att läsa & för mig att skriva =)

Lilla Ina Pina På, Pina På vart även vårat tävlings namn senare.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

              Under detta mäktiga tifo stod vi när MFF möte Hammarby i Cup finalen 2022 på Tele 2 Arena. Det blev varmt kan bara tilläggas.       Mäktigt Skåne tifo!           ...

Innebar för min del utökade arbetsuppgifter. Jag som inte flugit allt för många gånger i mitt liv fick en hel del resande under bältet i slutet av 2022.   Kiruna*3 Lycksele*2 Kalix*1   Jag har stötat och varit med och byggt upp 2 nya bu...

I måndags kom de glada nyheterna -Dottern blir uppflyttad till Dam Juniorerna (F19) , tjejen som går all in när det kommer till att spela och att titta på sporten, hon som aldrig säger nej till en xtra träning eller en xtra match, hon som alltid stä...

beslut är oftast just det, tuffa! Men så också de som är rätt just där och då. Jag har nu i några år velat fram och tillbaks om huruvida vi ska skaffa en hund till eller om jag ska låta hunderiet rinna ut i sanden.   Jag älskar att ha hund och ...

Ja det är vad dottern fyller idag... Jag menar 15 år.... Satan vad tiden går fort! Men jag älskar verkligen att se båda mina barn växa och utvecklas, se dem ta steg för steg i sin utveckling och sin självinsikt.   Grattis älskade unge!     ...