Direktlänk till inlägg 22 maj 2015
Nu har den sista kallelsen kommit och med det tiden för op.
Jag är så otroligt tacksam för att det har gått så fort som det har gjort.
För oavsett hur stark du är som person, jag anser mig vara hyfsat stark, så är detta ngt som är otroligt tungt.
Inget jag önskar ngn!!!!
Om det är ngt jag vill dela med mig av det här resan så är det att lyssna på din kropp! Det gjorde inte jag, riklig mensuatrion eller blödningar efter sex, det är varningstecken på att ngt är fel!
Gör inte som jag, tänka att det inte är ngn fara, för det kan det vara... Det vet jag nu..
Jag säger nu inte att det ÄR så men att det kan vara, så hör med läkare så att du iaf får det uppkollat!
Jag har grubblat mkt fram och tillbaka men vill ju inte älta & gnälla, vill inte vara den där som bara jagar sympati för att jag just nu har cancer, men jag tror ändå att det är ngt man ska göra, inte gnälla med iaf ventilera!
Ventilera med vänner och nära, men jag kan faktiskt varmt rekomendera ngn helt utomstående, ngn som inte står dig nära som kan ge dig en annan sorts stöd.
Men kanske inte prata vitt och brett då du inte vet vad de människorna som du inte känner men spiller ur dig till ser på just det, eller vad de har gått igenom, så välj din utomstående pratkamrat med omsorg, ja jag skrev en inte flera!
Vi har nu prata med barnen och försäkrat dem om att allt är ok och att jag kommer att bli frisk, de är dock lite orolig inför kommande op men vi pratar om det öppet och jag förklarar att det är en sk "robot" som kommer att göra grov jobbet, det om ngt var tydligen coolt =)
Älskade ungar
Självklart så är jag själv orolig då det är en större op, men jag vill inte stressa upp de runtomkring mig utan har fram tills idag då kallelsen kom varit lugn och skrattat och lett som vanligt, men idag brast det!
För även om allt ser bra ut och de är säkra på att de kommer att få bort allt så är det dock en op och en sjukdom som är svår, den kan ju ha en förmåga att "bita" sig kvar om man har otur...
Det finns alltid det där om & men....
Jag har väldigt blandade känslor inför kommande "resa" vet inte riktigt hur jag ska vrida och vända på det, om jag ska skratta eller gråta mest, jag har väl försökt att hålla skenet uppe för den yttre världen men väl hemma så har det väl varit lite av en annan historia...
Sorg, ilska, likgilltighet, skratt, gråt, ja jag har nog gått igenom hela registret med känslor...
Jag har inte googlat på ngt då jag vet att det finns solskens historier & skräck historier, det är ngt jag faktiskt ska ta tag i efteråt!
Efteråt tänker jag lägga upp det sista och slutgiltiga blogg inlägget om just det här, cancer.
Jag kommer att skriva om min del och även andra sorter, de svåra och de som man faktiskt lever med och inte märker av för tro det eller ej men det finns sorter som du kan leva med utan medc eller op.
Men det kommer när min resa har lagt sig.
Men just nu blickar vi framåt och ser det positiva !
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|