Är ju ngt som många har det väldigt svårt med..

Man börjar med ngt eller tar åt sig att göra ngt men orkar egentligen inte göra det, då är det bra om man kan säga nej.

Att inte kunna säga nej är ngt som jag har det väldigt svårt med, även att fullfölja när det kommer till vissa saker, men då är det bara mig själv det berör.

Men just det här med att säga nej är ngt som kan vara väldigt svårt.

Jag erkänner att jag ofta har svårt att säga nej vilket inte gör mig eller den jag inte säger nej till, jag gör det men kan sucka och muttra här hemma, men gör alltid mitt bästa oavsett.

För jag har ingen annan att skylla på än just mig själv ;)

Men varför är det så svårt att säga nej?

Ja det är ngt som jag ofta funderar på, jag har dock blivit en aningen bättre, men det är minimalt dock...

Det som är så tråkigt är att det finns så många som utnytjar detta, de vet att personen i fråga inte säger nej.

Visst kan man tycka att det " bara" är att säga nej, men det är ju inte så lätt alla gånger, för man vill ju inte såra eller verka ointresserad, men det är svårt!

Men ngt som är lätt är ju att ge andra råd, säga till andra att de i sin tur måste säga nej, och det är ju en aningen komiskt...

Men hur är det med att fullfölja ett åtagande då?

Vissa har jätte lätt att göra det medans andra har det svårare, jag är en av de som i vissa lägen har det svårare, men som sagt det är bara när det kommer till  mig själv.

Tex banta, träna och sådana saker.

Men att fullfölja ett åtagande gentemot andra det är mkt lättare.

Men det blir kanske mer av ett tryck då?!?

Men som sagt varför vill många ta på sig ngt som man vet att man inte har tex ett intresse i , varför säga att man ska göra ngt bara för att låta intressant, men sedan i verkligheten bara skylla ifrån sig på ditten och datten tom på andra.

Man har inte ens "råget" i att stå för att jag tog åt mig men har egentligen ingen lust eller intresset, utan jag tog åt mig bara för att...

Aå att lära sig att säga nej och att fullfölja är ngt vi alla till mans kan träna på, ett nej innebär inte att du är elak eller ointresserad, om du inte kan säga nej på en gång, testa att säga jag ska kolla, återkommer, då kanske du står dig starkare i ditt kommande nej =)

Lyssna inte så mkt på vad andra tycker och tänker, sträck på dig och gå den väg som fungerar för just dig, jag lovar du kommer att må så mkt bättre, för det du kan fråga dig själv är

-Vad är det värsta som kan hända??

Ja vad är det värsta som kan hända om du säger nej, om du sätter dig och de dina i första rum.

-Vad är det värsta som kan hända om du inte sätter dina mål och ambitioner högre än vad du själv orkar sträva efter?

-Vad är det värsta som kan hända??

Ni ser, så lätt att ge råd, men att sedan själv följa dem, inte lika lätt alla gånger ;)

Ja i går var det dax för en koll igen, jag har ju gått på dess med två månaders mellan rum men olika utgångar.

Igår hade jag tilldelats en ny läkare vilket oftast inte är till det bättre, men igår måste jag få säga att det var det.

Jag har ju haft en manlig läkare sedan op och nu blev det en kvinnlig.

Jag fick svar på en del frågor som jag inte känt att jag har hunnit med att fråga innan, vilket gjorde att jag blev lättad, det sitter alltså inte i huvudet på mig.

Jag fick tex veta att jag har en stor ärrbildning på insidan, det hade läkt ojämnt vilket skapade det obehag jag känt, det har jag nu fått en bedövnings salva för, men kruxet är väl hur jag ska få dit den *s*

Fick tipps och råd, men jag ska ärligt säga att det kommer att bli en utmaning, men vem gillar inte det ;)

Jag är ju frisk förklrad vilket i sin tur är skönt , men det innebär ju inte att min kropp är helt ok.

Jag läcker fortfarande lymfvätska ut i buken vilket är ngt de vill hålla koll på, även om det inte är ngn fara så vill de ändå ha ett vakande öga, så jag kommer att få fortsätta att gå på kontroller med 2 månader emellan.

Jag som hade hoppats på att det nu efter denna kontroll skulle bli längre mellan dem, men så blir det inte.

Meningen är att man efter ett år efter op ska få det längre mellan kontrollerna, men jag får snällt fortsätta att gå.

För det är ju så roligt att sitta i en gynstol ( läses med mkt ironi.)

Jag har nu fått veta att det inte kommer att bli ngn op för tarmen föränns efter sommaren, vilket gör att jag kommer att få fortsätta att svulna efter mat och dryckes intag =/

Nå, nog om det, hur går det med träningen då?

Jo det går, motivationen har lämnat mig och jag får verkligen tvinga mig att gå dit, men jag går.

Det tråkiga är bara att jag inte får ngn kontroll när det kommer till regelbundet matintag.

Jag är ju av den sorten som inte känner ngn hunger, varken vid frukost eller lunch, så det är så lätt att skippa att äta då, vilket blir helt fel.

För en jämn förbränning är ju det bästa!

Jag måste verkligen skärpa mig men satan vad svårt det är!!

Men har jag märkt ngn skillnad sens jag började att träna?

Ja jag har fått en mkt bättre kondition, men tyvärr så märker jag inget kring midje måttet =(

Men det är tydligen oxå ngt jag får ge mig till tåls efter op. Så jag kämpar vidare och kör på i hopp om att jag ändå ska märka ngt .....

Ja nu är Söndags kvällen på intågande och det börjar bli dags att sätta sig i soffan , men inte riktigt än.

Matlådor måste fixas och en del läxor ska göras med barnen.

Hundarna har fått mat och blivit rastade så nu är det bara kvälls promenaden kvar för de älskade knorrsvansarna =)

Anton har varit ut och övningskört på moppen en vända, man kan ju säga att killen längtar tills han får moppe kortet i sin hand!

Jisses, jag inser att han har blivit en stor kille, ja och då menar jag inte bara till längden utan även till åldern, 15 och moppekort, ja sedan är det ju bara fylla 16 och börja att övningsköra för bil, hua vad tiden går fort, även om han alltid kommer att vara min lilla kille =)

Ja för att inte nämna Lill Lärkan, hon börjar också bli stor, efter sommaren börjar hon i trean, och är nu inskriven för att börja på karate till hösten, vilket hon valt alldeles själv.

Och som mamma till en tjej så är kampsport inte en sådan dum idé ! Att kunna försvara sig vid äldre ålder och som det ser ut i världen idag så, ja tack.

Nu säger jag inte att det är ok att slås, men med tanke på vad man läser och vad man själv ser, så kan jag tycka att självförsvar borde vara ngt alla tjejer får lära sig i ung ålder!

Tittar in i ugnen och där står det tre maträtter som ska bli till matlådor inför kommande arbetsvecka.

Lax i sherrysås, kotletter med gräddsås (sambal olaek & soja) & så är det bacon lindad kyckling som det sen blir rostade grönsaker till, men de får ställas in i ugnen när ngt av de andra rätterna blir klar, de får nämligen inte plats i ugnen just nu =)

Ja jag kan inte sluta förundras över hur snabbt mina barn växer, jag tittar på Anton och hans bästa vän som nu till hösten börjar i gymnasiet, jag tycker inte alls att det var så länge sedan de cyklade omkring i området och ropade efter varandra då de hade cyklat ifrån varandra *S*

Inte heller var det länge sedan som Melody lärde sig att cykla utan stödhjul, men när jag tittar på dem så inser jag att det var ett par år sedan.

Vart tar tiden vägen?

Ja det kan man ju säga att jag är idag =)

Men jag har skrattat så att tårarna sprutar med jämna mellanrum, det har inte blivit mkt med sömn för det är mkt som syrran och jag har att prata om, största delen är ju hundsnack, vilket är ganska självklart =)

Men sen är det ju också mkt annat som ska hinnas med, jobb, kärlek, barn och mat *s*

Jag måste nog få skryta lite över hur duktig min lilla Sessa är, hon var så försiktig i sina försök att få igång en liten äldre prinsessa, men hon var svår flirtad.

Men att dela med sig av maten på morgonen var då inga problem , hon tom släppte ner damen i sin skål och åt själv ifrån golvet där hon spottat ut maten tidigare...=)

Men hur gick det på utställningen då?? Nja det gick sådär.

Sessan tyckte efter det hårdhänta tand tittandet som hon fick genomgå av en aspirant för fjorton dagar sen i Sundsvall, så tyckte hon inte att det var en sådan bra ide att få tänderna kollad igen =( , så hon bestämde sig för att morra, vilket hon då gissar jag var ett bra sätt att slippa undan det på, när hon stod på bordet på bordet i går, men det fungerade inte riktigt som hon planerade, vilket jag är glad över.

En bra domare som lugnt men bestämt tittade henne snabbt i munnen för att sedan ignorera hennes morrande.

Vi fick dock ett excellent ( ngt jag inte räknade med) och en andra placering i öppen klassen.

Jag kan inte under stryka nog att detta beteende inte är ok, och att det nu är ngt vi ska jobba med fram till nästa  utställning!!

Jag kommer att åka till Gävle för att medverka på ringträningarna där för att få detta under kontroll!

Men jag är på andra plan ändå nöjd, fick en bra kritik och det känns som om vi ändå är på rätt spår.

Kritiken löd:

Femenin, bra proportioner, höjd och längd.

Bra huvudform, god panna, välformade ögon, välansatta men ngt stora öron, typisk överlinje, bra kropp, lika vinklar gram och bak, starka väl musklade ben, bra tassar.

Kunde ha ngt bättre knuten svans, rör sig lätt med ett bra steg, kan bli ngt fastare i fram.

Väl presenterad.

Domare: Birgitta Svarstad

Så nu laddar vi inför kommande utställningar!! 

Med RJ är ju ett måste =)

eller kanske inte så mkt. Men det kommer iaf bli en rolig helg =)

Utställningen i Sundsvall är avklarad och det gick väl lite som förväntat, men jag kan inte begära mer än så efter som att vi inte har varit så aktiv, men de har jag planer på att förändra.

Vi får nu se hur Sessan står i domarnas ögon och får hon mkt nedslag på vikten så får vi se om jag inte ställer av henne efter i år för att kanske ta ut Fia för att jaga det sista certet =)

Men det blir ett senare projekt, i år satsar jag på Sessan och kanske lite på Akilles, för det är ju så kul att visa den killen =)

( och nej du Mona, kjolen kommer att sitta kvar ;))

Men nu står Västerås inför helgen =)

Jag ska väl erkänna att jag inte har tränat så mkt mer inför denna gången heller men kommer att ha lite expertishjälp med mig så jag kan få lite "pointers" plus att jag ska testa och se vilket koppel/ halsband som ter sig bäst i ringen den här gången, jag har ju inte bara ett.

Det är inte bara att ställa hund, det ska vara rätt godis och koppel och kläder och skor *s*

Men iaf på fredag så styr jag bilen fullpackad med diverse saker förutom bur och stolar, så ska det vara salsa och H2O moppen, för det ska levereras till syrran, där jag och Sessan kommer att övernatta.

För nu ska vi valla storasyster också ;) Det är ju alltid roligare med sällskap.

Ja nu kanske ni undrar varför hon inte kan köpa sin salsa själv? Det är så att det är en lokal producerad salsa som inte går att få tag i där hon bor så jag blir lite av en leverantör *s*

Sedan så har hennes H2O mopp lagt av och vi använder ju inte våran så mkt så då får hon låna den, bättre det än att det står i garderoben och samlar damm...

De som står på shopping listan är, Bocken brinner och Stark med mkt smak, jag har själv aldrig testat men ska göra det nu när grill säsongen drar igång för det ska tydligen vara väldigt gott till grillat=)

Men för att återgå till utställnings planerandet så ska jag packa bilen redan i morgon, vilket även duscha hund gör, för att sedan på fredag direkt efter jobbet bara åka hem för att hämta den lilla knorrsvansen =)

Kvällsmiddagen kommer absolut att införskaffas ifrån chop chop !!

I år känns det faktiskt som om intresset har vaknat igen efter flera år uppehåll, har ju inte varit direkt aktiv, men det är ju en del andra saker som har spelat in men den största delen har ju varit motivationen.

Men nu känns det som om jag är på G igen!

Så nu laddar vi om inför utställnings året 2016!!

Ja det är ngt jag skulle behöva mer utav, men på ett positivt sätt.

Jobb, träning, barn , hundar & maken ska ju ha sin del av min tid =)

Just nu känns det inte som om jag riktigt hänger med, men på ngt vis så gör jag det ändå.

Jag är glad över den tiden jag hinner spendera med ungarna på morgonen, det är ju en av fördelarna med att jobba i butik, man börjar oftast senare så iaf jag hinner ha morgon stunden med barnen och sedan gå en längre promenad med hundarna =)

Lite så här känns det ibland när jag är ute med de fyrbenta individerna, för på vår kanten så tycker jag att det blir värre, runt runt, fram och tillbax, lukta här och sprätt där.

Men så är det ju att vara hundägare =)

För vad vore livet utan hund, ja det är en fråga som jag ofta ställer mig. Skulle jag komma ut lika mkt som jag gör idag, skulle det bli några långpromenader i skogen utan dessa pälsklingar?

Nä jag tror inte det!

Iaf så kulle jag då inte trampa ut för att gå, jag skulle nog nöja mig med träningen på gymmet för att sedan "dö" i soffa när jag kommer hem.

Jag är uppvuxen i hundvärlden och kommer där förbli!

Om jag fortsätter med den rasen jag har idag vet jag faktiskt inte, jag älskar mina basenjisar men skulle bra gärna vilja ramla in i vinthunds världen igen.

Jag funderar på att lägga in en beställning hos min "gamla" uppfödare på en liten svart tik på max 22kg och med stånd öron ;)

Ja jag vet att det inte går att lägga just en sådan beställning men jag skulle bra gärna vilja ha en liten Greyhound tik som påminner om min Lilla Ina.

Lilla Ina pina på =)

Hon var absolut inte den snabbaste , eller den mest framgångsrika men hon var min, min alldeles egna lilla trubbelmakare =)

Hon tog sig in i skåp, hon åt allt hon kom över, tur var att hon hade en mage gjord av stål, tålde allt oavsett vad det var.

Men hon åt aldrig ngt ute, utan det skulle vara ngt som fanns i skåpen hemma =)

Ja vi pratar allt ifrån läk till oboy till bröd, ja allt...

Så innan jag ens hade fått barn så hade jag barn säkrat alla skåp i Ina höjd.

Men vad jag älskade denna lilla tik!!

För söt chock ;)