Imorse så kom den här frågan upp ang hundfoder och hur ofta kan man byta.

Ja det kan man ju undra, för visst är det väl bara att byta?

Där skulle jag säga nej!

För alla dessa hundfoder som finn där ute är ju uppbygda på helt olika sätt vilket kan göra att man förstör magen på sin hund.

Att "leda" bland in det nya fodre i det "gamla" är det sättet som jag tror är det mest skonsamma.

Men vi gör ju alla olika.

Ja som många av er vet så är jag inte mycket för att byta foder på mina hundar, jag försöker att hitta ett foder som fungerar på alla sedan går jag vidare där.

För om jag är nöjd med ett foder?

-Varför ska jag då byta?

Jag erkänner att det tog mig tid att hitta det jag har idag, för det är inte alltid lätt att hitta ett som passa de olika individerna som jag har, men nu så verkar det äntligen ha fallit på plats.

Jag ska dock erkänna att jag idag har bytt foder sedan jag tog upp den här frågan angående foder.

Då de i mitt tidigare foder hade ändrat något vilket gjorde att päls kvalitén sjönk och de inte ville äta med samma goda aptit, vilket i sin tur gjorda att jag läste på lite och böt efter vad jag kunde läsa om innehållet i påsen, inget jag gjorde på en handvändning ska erkännas.

Vi pratar ofta om det här med protein, att fodret ska ha hög protein halt, men tar man någonsin reda på vart proteinet kommer ifrån?

För även näbbar och klor och gummisulor innehåller protein, men innebär det att det är något som vi vill att våra hundar ska äta?

Ja jag vet iaf att det är något jag inte vill ge mina hundar!

Hundar som bygger mycket muskler ska ha hög protein halt har jag alltid fått höra, men aldrig vart den proteinen ska komma ifrån för källa.

-Men om jag vill ha en bra päls vad ska jag då ge?

-Eller om jag vill ha bättre munhygien, klor....

Ja man kan ställa många olika frågor till många olika personer när det kommer till vad du ska ge din hund.

Jag säger , använd ditt sunda förnuft så kommer det att lösa sig.

Men något så enkelt som att läs på baksidan av foderpåsen kan göra mycket.

Frågorna är nog lika många som svaren =)

För min filosofi är fortfarande att hundarna är köttätare inte spannmåls ätare, men jag säger inte heller att de härstammar i från vargen då den är till så stordel bortavlad i dagens hundar.

Men visst ska de äta någon form av spanmål eller grönsak, för det håller tarmarna igång.

Våra hundar är individer och de behöver alla olika, så bara för att ett sortts foder fungerar på mina så innebär det inte att det gör det hos andra.

Det här är ju något som foderleverantörerna har kommit underfund med under åren lopp, vilket har gjort att markanden har blivit gigantisk.

Men hur ska jag då veta vilket foder jag ska köra när jag hämtar hem min valp?

Fråga din uppfödare vad den kör och fortsätt där till att börja med.

-Är det dyra fodret bättre än det jag hittar på mataffären?

Nja, det finns dugliga foder även där, men det innebär inte att fodersäcken som kostar 800:- Är bättre.

Det ligger med stor sannorlighet mer forskning bakom dessa foder, men det innebär inte att de är bättre/sämre.

För som sagt våra djur är individer, så läs , grunna och fråga max 1-2 personer, för ju fler du frågar desto fler svar och råd kommer du att få, vilket med stor chans kommer att göra dig mer förvirrad.

Men hur vet jag nu då vad ett bra foder är?

Kan jag se det, och hur fort märker jag det på min hund?

Ja jag håller fortfarande starkt på att det tar minst 7-8 veckor innan du märker på din hund om just det fodret fungerar.

Så ge det tid, var noga med att hålla koll på avföringen och tänderna, där har du en stor "tell" i om fodret fungerar.

Var ärlig mot dig själv, bajsar din hund mer än vad du ger den i mängd? Då är det inte att bra foder för just din hund.

Utgifterna ska inte vara större än inkomsterna!

Jag ser många idag som byter foder ofta, de pratar med en annan uppfödare via en chatt eller ett forum, de testar, sedan pratar de med en vän och får höra om dennes foder och byter igen.. och igen och igen.

Så åter till frågan, ska man byta foder ofta?

Nej, inte om du är nöjd med fodret du redan har!

Och innan du byter, läs på!! Grunna på innehållsförteckningen och vad det är för råvaror, ring till leverantören och fråga om du inte kan läsa dig till något du vill ha svar på.

Lyssna inte på vad " alla andra" gör eller säger, lyssna på vad en eller två andra säger.

Framför allt, titta på din hund, den säger mer än vad du tror!

Ja det är ngt som vi alla till mans på ett eller annat vis känner.

Den kan vara stor eller den kan vara liten.

Man brukar ju säga att den svenska avundsjukan är svår, men jag tror ändå att avundsjukan över lag kan vara svår, oavsett om den är svensk eller inte.

Jag ska erkänna att jag ibland är avundsjuk på de som kan åka på utställningar nästan varje helg utan att behöva planera med familj osv, men jag skulle ALDRIG önska bort mina barn eller man för den sakens skull, men visst skulle det vara roligt!

Men sen så kan det ju också bero på hur starkt intresset är också, men ett litet sting av avundsjuka, är nog inte helt fel, ibland!!

Men skulle jag någonsin vara avundsjuk på en annan person för att de har en bättre hund än mig?

Nä absolut inte! Jag vet hur många timmars träning det ligger bakom framgången, och det gäller ju inom allt, inte bara inom hund sporter.

För om jag inte lägger ner träningen så kan jag ju inte räkna med att få en bra hund, eller hur !!??

Tänk vad smycket skitsnack det blir pga just avundsjuka, och det gäller ju genom hela livet inte bara inom hundvärlden, utan i många andra sporter med, eller bara livet i allmänhet.

Jag måste nog erkänna att jag på äldre dar har blivit klokare, mindre benägen att se vad andra har utan att vara mer stolt över det jag faktiskt har, än inte det jag inte har.

Men det har tagit mig ett bra tag att komma hit, för det tog mig tid att bryta mig loss ifrån personer som lever i en sådan djup avgrund när det kommer just till det här med avundsjuka, lever i det än idag.

De kan inte se det positiva i det de hade eller har, utan ser bara det negativa i livet.

Men jag bröt mig loss, jag växte, insåg att det inte var ett liv som jag ville leva. 

Jag tänker på hur vi vuxna ska lära våra barn att inte vara avundsjuka på andra, utan de ska se vad de har och vad de själva kan göra och på så vis vara just nöjd med det, men hur ska det gå när vi vuxna inte kan leva efter det själva?

För hur är det nu?

- Gör inte barnen som vi gör?

-Eller gör de som vi säger?

Men visst kan lite avundsjuka vara bra, nu menar jag inte den personen som man är avundsjuk på utan mer för personen i sig som är avundsjuk, för det kan ju föra dem till en bättre människa, man kanske strävar efter att bli bättre på något, man vill visa att man kanske kan lika bra oavsett vad det gäller.

För oavsett så duger du som du är och låt aldrig någon säga dig annat!

Men nu pratar jag om små doser avundsjuka, inte den stora mäng som får vissa människor att gå på så mycket i sina egna liv att de faktiskt tappar bort "jaget" , de börjar leva efter personen de är avundsjuk på istället, de försöker att hävda sig gentemot vänner och familj, ja även utomstående, de ser inte att de faktiskt duger och blir älskad som de är, istället för att försöka att vara en annan.

För om du inte älskar dig själv, hur ska då andra kunna göra det?